Spårvägar på frammarsch i Norden

Framtidens urbana kommunikationer i Norden stavas spårvägar. Finland, Danmark och Norge är redan långt framme med nya projekt – men Sverige släpar efter. Nu samlas de nordiska experterna på Elmia Nordic Rail för att diskutera spårvägarnas unika möjligheter som transportmedel i städerna.

– Vi ligger sist i Norden och stor del av förklaringen är att ramverket för finanseringen är så otydlig. Hos oss handlar det alltid om specialförhandlingar för regioner och kommuner, och varenda projekt är ett unikt resultat av lobbyarbete, förhandlingar och diskussioner. Det finns helt enkelt ingen rak väg att gå, säger PG Andersson, vice VD, Trivector Traffic, konsultbolag inom hållbara transporter.

Historiskt sett har Sverige varit väl framme på området spårvägar som kollektivt kommunikationsnät i många av våra större städer, i alla fall under tidigt 1900-tal. Sverige har haft 13 spårvägsstäder, medan Danmark haft 3, Norge 3 och Finland 2 (eller 3, om Viborg räknas in, som förlorade till Sovjetunionen under andra världskriget). Men ökad biltrafik, omläggning till högertrafik och för gamla vagnar som inte byttes ut eller moderniserades blev hinder som gradvis slog ut många. Nu är det bara Norrköping, Stockholms- och Göteborgsregionen som har spårvägar.

Komfort och kapacitet
Spårvägarnas många fördelar gör dem till nya vinnare för framtiden. Komfort, kapacitet och smart utnyttjade av stadsrummet är några av dem, möjligheterna till nya kombinationer med annan spårburen trafik och driftssäkerhet några andra. I minst sju svenska städer pågår diskussioner om att bygga ut eller bygga nya spårvägsnät, diskussioner som i många fall har pågått under flera år.

De nordiska planerna och strategierna diskuteras gemensamt i ett seminarium på Elmia Nordic Rail tisdagen den 6 oktober. I panelen sitter då företrädare för de Norge, Danmark och Finland, samt Trivector Traffic från Sverige. Eftersom våra grannländer både hunnit rycka fram och förbi finns det mycket att både prata om och ta lärdom om, menar PG Andersson.

– Man kan ju fundera på varför vi har pratat om spårvagnar i 10-15 år medan man i Danmark har fyra finansierade spårvagnsprojekt som ska öppnas de närmaste tio åren. Mycket förklaras ju av att finansiering och bidrag behandlas och blir löst på andra sätt i andra länder, säger PG Andersson.

Seminariet om spårvägar hålls tisdagen den 6 oktober kl. 13-14.30 i Rydbergssalen.