​Lars Bergman: Vi ser en andra våg av elektrifiering

Lars Bergman menar att vi står inför en andra våg av elektrifiering samtidigt som vi har stora utmaningar i både elproduktionen och elöverföringen. Men han lockas inte av statliga ingrepp för att lösa utmaningarna. Han manar i stället till eftertanke och menar att marknaden har stora möjligheter att hitta lösningarna.

När elmarknaden avreglerades 1996 bestod Sveriges elproduktion av i praktiken enbart kärnkraft och vattenkraft och elmarknaden var uppbyggd efter detta. Nu är förutsättningarna andra.

– Vi har redan mycket vindkraft och mer kommer, samtidigt som vi ser en betydande minskning av kärnkraften eller kanske till och med en full avveckling. På ett par decennier kommer vi att ha ett helt nytt produktionssystem, säger Lars Bergman, Professor emeritus i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.

När avregleringen genomfördes låg all osäkerhet på efterfrågesidan, men nu går vi sakta men säkert mot det omvända och det väcker frågan om hur produktionen ska klara att möta efterfrågan på el.

– Efterfrågan kommer att stiga väldigt kraftigt med en ökad elektrifiering inom både transportsektorn och industrin, se exempelvis stålindustrins projekt Hybrit och etableringen av alla serverhallar. Det finns prognoser som pekar på en ökad elanvändning med 25 TWh på 25 år. Jag skulle vilja säga att vi ser en andra våg av elektrifiering.

Lugn och eftertanke

När röster höjs för att statlig styrning i form av så kallade kapacitetsmekanismer, det vill säga att staten går in och betalar för att det hela tiden ska finnas tillräckligt med elproduktion, manar Lars Bergman till lugn och eftertanke.

– Jag är tveksam till den lösningen, men om den ska genomföras bör det vara på nordisk nivå. Men med en återreglering av elmarknaden följer flera svåra frågor: Hur mycket produktionskapacitet ska det handla om egentligen och hur ska nivån bestämmas? Hur gör vi med utlandsförbindelserna? På vilket sätt kommer en kapacitetsmekanism störa andra investeringar?

Lars Bergman menar att utmaningarna i elsystemet kommer successivt och att det inte finns anledning att hasta fram snabba lösningar nu, eftersom det riskerar att ge följdeffekter som blir svåra att hantera senare. Hans tro och förhoppning är i stället att aktörerna på elmarknaden kommer att hitta de lösningar som krävs för att elsystemet ska fortsätta leverera den el som behövs.

– Jag tror att bilaterala avtal kommer att bli en viktig del där vindkraftsproducenter kommer överens med aktörer som kan erbjuda effekt när systemet behöver det. För ett system med mycket vindkraft för med sig problem med minskad tillgång på planerbar effekt och det problemet måste lösas. Vi kommer att se nya effektprodukter växa fram.

"Vi har tagit näten för givna"

Elproduktionens förändrade sammansättning är en av två stora utmaningar på elmarknaden som Lars Bergman lyfter fram. Den andra handlar om bristen på nätkapacitet, det vill säga att näten inte räcker till för att överföra den el som behövs. Utmaningarna för elnätet blir allt tydligare. Vi har tidigare tagit näten för givna, menar Lars Bergman, men nu ser vi att överföringen i näten inte räcker till vid toppeffekter. Något som bara kommer att bli vanligare är hans analys, för med en ökad elektrifiering i samhället ökar ju också efterfrågan på elnät.

Det stora dilemmat är att frågan blir allt mer akut, samtidigt som utbyggnaden tar lång tid.

– De närmaste tio åren tror jag att vi kommer att se ett ökande antal perioder med kapacitetsbrist i näten och under de perioder då dessa situationer uppstår gäller det att hitta metoder för att hantera det, säger han och lyfter fram två tänkbara metoder för att snabbt hitta lösningar:

– Om vi inför tidstaxa så styr den bort efterfrågan från de mest ansträngda timmarna samtidigt som vi ger incitament till investeringar i lokal elproduktion och lagring. Ytterligare en lösning kan vara en ny indelning av elområden, där exempelvis Stockholm skulle bli ett separat elområde. Då skulle bristen på nätkapacitet avspegla sig i elpriserna och driva på investeringstakten och innovationerna.

Fakta: Lars Bergman

Professor emeritus i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, har gjort en rad rapporter och utredningar om elmarknadens funktion bland annat ”Blowing in the wind” (med Chloé Le Coq) om vindkraftutbyggnadens inverkan på elmarknaden. Just nu arbetar han med projektet ”Nya regelverk på elmarknaden” på uppdrag av ESO vid finansdepartementet.