Effektivisera utbyggnaden av elnätet - idag överlämnas åtgärdsförslag till regeringen

En trygg elförsörjning är en förutsättning för såväl regional utveckling som omställningen till ett fossiloberoende samhälle. För att möjliggöra energiomställningen med ökad elektrifiering, anslutning av nya elintensiva verksamheter och större andel förnybar elproduktion behöver Sveriges elnät utvecklas. Nya ledningar behöver byggas i såväl transmissionsnätet som regionnätet, samtidigt som befintligt elnät står inför omfattande upprustningsbehov. För att möta samhällets efterfrågan uppskattas de kommande 10 åren investeringsbehov om ca 70 miljarder i transmissionsnätet och 64 miljarder i regionnätet.

Effektivare tillståndsprocesser och tydligare regelverk

Förutsättningarna för att få tillstånd har dock försämrats. Vår gemensamma bild är att tillståndsprocesserna blir allt mer komplexa med högre krav, striktare tillämpningar och intressekonflikter som leder till allt längre tillståndsprocesser. Tillämpningen av regelverken för nätkoncessioner skiljer sig dessutom från miljöprövningar av annan verksamhet.

- Energiomställningen är avgörande för att lösa klimatutmaningarna och elnätet spelar en mycket viktig roll. Tidskrävande tillståndsprocesser med risk för att tillstånd uteblir, utgör ett allvarligt problem för våra möjligheter att leverera det samhället efterfrågar, säger Lotta Medelius-Bredhe, gd Svenska kraftnät

Samsyn kring luftledning som teknikval

En av de strategiskt viktigaste frågorna som påverkar tillståndsprocessen är teknikvalet. Svenska kraftnät och regionnätsföretagen har samsyn om att luftledning som teknikval förordas på de högsta spänningsnivåerna i regionnätet och i transmissionsnätet. Luftledning är den tekniska lösning som ger ett säkert, tillförlitligt och effektivt elnät till lägst samhällskostnad. Luftledning är i regel ett mycket billigare alternativ än markkabel, vilket innebär lägre kostnader för elnätskunderna.

Det alternativa valet med markkabel på dessa spänningsnivåer medför tekniska svårigheter som försämrad elkvalitet och ökad risk för avbrott. Markkabel kan därför bara förordas på kortare sträckor där det inte är möjligt att bygga en luftledning.

Förstärkningar av elnätet behöver också beakta system- och beredskapsperspektivet och tekniskt utformas för att möta kraven på driftsäkerhet, hållbarhet och kostnadseffektivitet.

- Investeringsplanerna sträcker sig över lång tid och i bedömningen av ledningarnas nytta behöver ett helhetsperspektiv beaktas med hänsyn till system- och beredskapsperspektiv. En fortsatt bedömning av koncessionsansökningar var för sig riskerar att leda till problem i elsystemet på längre sikt, säger Lotta Medelius-Bredhe, gd Svenska kraftnät.

I skrivelsen som överlämnats till regeringen, ges fyra gemensamma åtgärdsförslag från Svenska kraftnät och regionnätsföretagen för att undanröja hinder för utbyggnad av transmissions- och regionnätet och förtydliga tillämpning av gällande regelverk.

Förslagen återges nedan.

1. Regeringen bör förtydliga förutsättningarna för teknikval på de högsta spänningsnivåerna t.ex. genom förtydliganden av ellagens krav (att nätägaren ansvarar för att dess ledningsnät är säkert, tillförlitligt och effektivt och för att det på lång sikt kan uppfylla rimliga krav på överföring av el) samt vad som ska anses utgöra bästa möjliga teknik på dessa spänningsnivåer. De undertecknande regionnätsföretagen och Svenska kraftnät har en samsyn att luftledningar som utgångspunkt utgör bästa möjliga teknik på dessa spänningsnivåer.
   
   
2. Regeringen bör säkerställa att tillståndsprocesser tar hänsyn till system- och beredskapsperspektivet genom att:
   
   A) Klargöra hur ledningens allmänna lämplighet enligt ellagen ska bedömas vid koncessionsprövning av enskilda ledningar.
   
   B)Tillsätta en utredning om och i så fall vilka lagförändringar som krävs (ellagen, miljöbalken m.m.) för att säkerställa att system- och beredskapsperspektivet beaktas vid koncessionsprövning och annan tillståndsprövning av elnät.
   
   
3. Regeringen bör tillse att riksintresse för energidistribution utpekas.
   
   
4. Regeringen bör implementera länsstyrelsernas förslag från slutrapport 12019/01614/E att se över lagstiftningen för kommunala energiplaner samt ge Energimyndigheten ett tydligare uppdrag om tillsyn för dessa planer.