Birgitta Resvik: Nya marknader ska lösa elsystemets utmaningar

Energisystemet står inför en genomgripande förändring och med den följer stora utmaningar. Hur ser egentligen utmaningarna ut och på vilket sätt behöver energisystemet utvecklas för att möta dem? I en intervjuserie möter vi tongivande branschprofiler som delar med sig av sina perspektiv. Tidigare har Nils Andersson och Lars Bergman gett sin syn, nu är det dags för Birgitta Resvik.

Den nordiska elmarknadens utmaningar behöver mötas med nya marknader som ger betalt för flexibilitet och kapacitet. Det menar Birgitta Resvik.

1996 avreglerades elmarknaden. Det innebar att priserna på el skulle bestämmas på en marknad med fri prisbildning där elkunderna fick möjlighet att välja från vilket elhandelsföretag de ville köpa sin el. Birgitta Resvik, med över 15 års nära erfarenhet av energipolitik, menar att det var ett väldigt bra grepp.

– Avregleringen har tjänat väldigt väl. Det har blivit betydligt bättre samhällsekonomiskt än om vi skulle ha fortsatt med den tidigare modellen där tariffer avgjorde priset och insynen inte var särskilt god. Kunderna uppskattade transparensen och stabiliteten som den nya elmarknaden gav, säger Birgitta Resvik.

Det är snart 25 år sedan elmarknaden avreglerades, om vi flyttar fram tiden lika mycket och landar på 2045. Om du får bestämma, hur kommer elmarknaden se ut då?

– Jag skulle vilja se en fullständigt integrerad europeisk elmarknad, där vi nyttjar den variabla elproduktionen på ett effektivt sätt och samtidigt säkerställer leveranssäkerheten. Det låter kanske utopiskt i dessa dagar, men med ny teknik tror jag att det är möjligt och nödvändigt att de decentraliserade och internationella elsystemen samverkar i hög grad.

Men innan vi är där behöver utmaningar tas om hand redan i dag och Birgitta Resvik pekar på några. En av dem är svängningarna i produktionen som avspeglar sig i stora prisvariationer och som har uppstått på grund av tillväxten av den väderberoende elproduktionen från framför allt vindkraft.

– Det senaste halvåret har vi på allvar fått in fenomenet negativa elpriser på den nordiska elmarknaden – det som till exempel Tyskland har haft sedan tidigare som en följd av de stödsystem som finns. Det måste vi komma bort ifrån, de låga priserna minskar viljan att investera i elproduktion.

Separat marknad minskar likviditet

Hon lyfter också utmaningen med att vissa investeringar i vindkraft genomförs vid sidan av marknaden genom direkta avtal mellan producent och konsument, där ett visst elpris garanteras på längre sikt. Det här minskar likviditeten, det vill säga handelsflödet, på elmarknaden, vilket är problematiskt då likviditet är A och O för en fungerande elmarknad.

– Risken är att marknadsaktörerna tappar förtroende för prisbildningen. Det finns goda förklaringar till att dessa avtal uppstår, men för elmarknaden är det besvärande, säger Resvik.

För att hålla elsystemet i nödvändig balans krävs både flexibilitet och kapacitet. Flexibiliteten handlar om att elkunderna ska agera på elpriset i större utsträckning och minska sin elanvändning när priset är högt för att därigenom hjälpa till så att balansen i elsystemet hålls. Kapaciteten handlar om att det hela tiden ska finnas tillräckligt med el för att möta efterfrågan. För att hantera de utmaningar vi står inför behöver det etableras marknader, menar Birgitta Resvik.

Ny teknik öppnar möjligheter

– Det behövs nya marknader för att hantera de utmaningar vi står inför och där måste de som levererar flexibilitet och kapacitet också få betalt. Och med ny teknik, till exempel AI, är det möjligt att skapa sådana marknader på ett sätt som inte var möjligt för bara några år sedan, säger hon och fortsätter:

– Det här är komplext att få till och kräver duktiga marknadsdesigners som kan skapa modeller med hög trovärdighet som i sin tur genererar nödvändiga investeringar. Får vi till det kommer det att locka ett risktagande och det behöver vi för att få en effektiv marknad för flexibilitetstjänster.

Vill du se statliga stöd för att skapa dessa marknader, ungefär som marknaden för elcertifikat kom till?

– Nej det behövs inte. Principen är enkel och handlar om att sätta ett värde på de tjänster som behövs och sedan säljs de. Då skapas rätt pris. Basen för fortsatt trygg svensk elförsörjning är en tydlig marknadsutveckling i Norden, säger Birgitta Resvik.

FAKTA: Birgitta Resvik

Civilingenjör kemiteknik och egenföretagare med bland annat engagemang i olika utvecklingsbolag, till exempel Phoenix Biopower. Tidigare ansvarig för samhällskontakter på Fortum (2010-2019), ansvarig för energi- och klimatfrågor på Svenskt Näringsliv (2004-2010), ledamot av Kungl. Ingenjörsvetenskapskademien, IVA. 

Tidigare delar

Lars Bergman: Vi ser en andra våg av elektrifiering

Nils Andersson: Låt elnätsföretagen handla med el