Balanskommissionen: Tillståndsprövningar måste gå snabbare

Ska Sverige lyckas med sina ambitiösa klimatmål måste nödvändiga investeringar i hållbar utveckling främjas. Det menar Balanskommissionen som har presenterat sex förslag på förändringar, som till exempel kortare tillståndsprövningar, ökad förutsebarhet och bättre proportionalitet i myndigheternas utredningskrav.

Hur ska Sverige lyckas genomföra de investeringar som krävs för en grön tillväxt och samtidigt värna bland annat biologisk mångfald och kulturhistoriska värden? För att hantera den konflikten arbetar åtta svenska företag i den så kallade Balanskommissionenför att bidra till att samhället klarar att hantera båda intressena. Företagen bakom Balanskommissionen ser en oroande utveckling.  De menar att deras vilja att utveckla teknik och verksamhet hindras av ett stelbent fokus på bevarande som yttrar sig både i lagstiftning och hur myndigheter väljer att agera. 

– Som det fungerar nu har vi knappast en situation som gynnar de investeringar som krävs för att Sverige ska klara av den gröna omställningen, säger Henrik Bergström, chef för samhällskontakter på Ellevio, ett av de åtta företagen.

Det tar lång tid att få tillstånd

Samtidigt som utbyggnaden måste ske hållbart får det inte ta för lång tid om vi ska nå klimatmålen. Långa tillståndsprocesser är just nu det största hindret för utvecklingen av stam- och regionnäten där ledtiderna från förstudie till färdig ledning kan ta mellan 10 och 15 år, säger Henrik Bergström:

– För att säkerställa en rimlig utveckling av elnätet behöver vi minska potentiellt dubbelarbete mellan Energimarknadsinspektionen och Lantmäteriet, se till att tillstånd vinner laga kraft och säkerställa att stamnätet och eventuellt delar av regionnätet klassas som riksintresse.

Balanskommissionen presenterade nyligen i en rapport sex konkreta förslag på hur Sverige ska lyckas uppnå utveckling samtidigt som miljövärden bevaras.

Politiker inser allvaret

Rapporten och problemen vi står inför diskuterades på webbinariet Hur får vi lagstiftning och miljöprövningar som främjar gröna industriprojekt? . Politiker deltog och instämde i allvaret i situationen.

– Det är inte rimligt att det är så här det fungerar och att man ska behöva vänta så lång tid. Det är negativt för företaget som vill investera, det är negativt för andra som berörs av företagets investeringar och det är negativt för hela samhällets ekonomi och våra möjligheter att nå våra mål. Så det är verkligen viktigt att det vidtas åtgärder, sade riksdagsledamoten Kristina Yngwe (C), under webbinariet.

Lars Hjälmered (M) vill förändra ändringstillståndet

Riksdagsledamoten Lars Hjälmered (M) lyfte behovet av att förändra ändringstillståndet, det vill säga att när ett företag söker tillstånd för att förändra en del av verksamheten ska inte hela verksamheten behöva omprövas. En mindre prövning blir både enklare och effektivare.

– På det sättet skulle vi kunna få en snabbare prövning för alla parter, det skulle vara ett viktigt steg, sade han under seminariet.

Kristina Yngwe höll med om att det är ett bra förslag och hon vill också se en tydligare styrning av myndigheterna:

– Ska vi titta på en lågt hängande frukt skulle staten kunna bli betydligt bättre på att styra våra myndigheter och se till att de inte motarbetar varandra, sade hon.

Myndigheterna tar för mycket plats

Lena Ek leder arbetet i Balanskommissionen och är också styrelseordförande för skogskoncernen Södra. Hon lyfte flera gånger att tillståndsprövningarna skulle kunna bli effektivare om inte myndigheterna involverades lika mycket.

– Det kan vara hundratals myndigheter som är inblandade i ett ärende och det fungerar inte. När dessutom allihop ska ha sin taletid i en tillståndsprocess blir det inte bra med den ”ping-pong-hanteringen” som uppstår när en myndighet ska lämna in ett material och så ska alla yttra sig över det och så kommer ett annat material och så vidare, sade Lena Ek som skulle vilja se en period då alla yttrar sig och efter det ska det ansökande företaget, en myndighet och en domstol hantera frågorna.

Vi kan inte förvänta oss snabba lösningar

Trots stor samstämmighet om problemen, kan vi inte förvänta oss någon ”quick fix”:

– Jag tror att realiteten gör att det kommer att ske förändringar för annars kommer politiken stå ansvarig för att bromsa den ekonomiska utvecklingen och den gröna omställningen och det tror jag inte att man vill ta ansvaret för. Däremot realistiskt så tror jag att vi kommer att brottas med problem inom det här området under överskådlig tid, sade Lars Hjälmered.

Balanskommissionens sex förslag

1. Korta tiden för investeringar och tillståndsprövningar
   En helt central del av ett bättre investeringsklimat är att effektivisera tillståndsprocesserna, bland annat genom bättre samordning mellan statens olika intressenter. Ett annat sätt att underlätta och effektivisera tillståndsprocesserna är att göra mindre ändringstillstånd till huvudregel, när delar av en anläggning ska ersättas.
2. Skapa förutsebarhet och likformighet i tillståndsprocesser
   Det måste finnas en förutsebarhet och likformighet i kravnivåer, tillståndsprocesser och domslut. Ibland saknar ansvarig myndighet vägledande principer, vilket riskerar att leda till godtycklig tillståndsprövning och reaktivitet gentemot andra myndigheters synpunkter.
3. Bättre proportionalitet i myndigheternas utredningskrav
   Genom att skapa bättre proportionalitet i utredningskraven i förhållande till den sökta verksamheten kan de redan höga kostnaderna för att ansöka om tillstånd minska, samtidigt som tillståndsprocessen blir mer förutsägbar.
4. Avgränsad kravställning och färre prövningsinstanser
   Berörda myndigheter bör arbeta med tydligare vägledande principer för att öka förutsägbarheten och minska godtyckligheten.
5. Rimlig avvägning mellan naturvärden och produktionsmark
   Myndigheter som medverkar i miljötillståndsprövningar och processer bör tydligare värdera projekt utifrån klimatnytta, omställning och hållbar utveckling.
6. Begränsa prövning enligt miljöbalken
   De omfattande prövnings- och överklagandeutrymmet i miljöbalken behöver begränsas för ökad rättssäkerhet och processer som inte tar så lång tid.