Avgörande beslut för ekologiskt lantbruk

Regeringen har givit Jordbruksverket i uppdrag att utreda behov och utformning av nya mål och åtgärder för ekologisk produktion i det kommande landsbygdsprogrammet 2014-2020. Den 16 april diskuteras utredningen om de nya ekomålen på en hearing i Stockholm. Inför denna hearing har Ekologiska Lantbrukarna skickat ett brev till arbetsgruppen på Jordbruksverket som arbetar med uppdraget, för att förse dem med information om vilka effekter den ekologiska produktionen har på områdena miljö och klimat, landsbygdsutveckling och djurvälfärd. 

Här följer brevet i sin helhet:

Angående förstärkt miljöersättning för ekologisk produktion från 2014

Den ekologiska marknaden växer stadigt och den svenska produktionen kan utvecklas om den håller jämn takt. Om inte blir konsekvensen ett ökat beroende av import vilket i sin tur skapar en export av både miljönytta och affärsmöjligheter. Det behövs tydliga och kontinuerliga signaler till Sveriges lantbrukare om betydelsen av ekologisk produktion. Marknadens efterfrågan spelar självklart en viktig roll i sammanhanget, men en ersättning för miljötjänster och klimatåtgärder via miljöersättningen har lika stor betydelse för lantbrukarna i sitt beslut om att producera ekologiskt. Därför är en förstärkt miljöersättning för ekologisk produktion en avgörande åtgärd i kommande landsbygdsprogram.

Vi avråder från att införa ett omläggningsstöd. Internationella erfarenheter visar att länder som haft ett rent omläggningsstöd (exempelvis i Frankrike och Storbritannien) har valt att återgå till kontinuerliga stöd då omfattningen av ekoproduktionen minskade. Inget europeiskt land har ett rent omläggningsstöd idag. De svenska stödnivåerna ligger på medelnivå, varken högt eller lågt, i EU-jämförelse (http://www.bfafh.de/bibl/lbf-pdf/landbauforschung-sh/lbf_sh339.pdf). En lägre ersättning och en övergång till omläggningsstöd skulle innebära konkurrensnackdelar för svensk ekologisk produktion.

Miljöersättningen är ett styrmedel med flera positiva effekter:

• Biologisk mångfald. Ekologisk produktion ger både en ökad biologisk mångfald och produktion av mat – på samma yta (Bengtsson et al, 2005). Pollinerare gynnas av de blommande grödorna och växtskyddsproblemen minskar tack vare biologisk bekämpning (Andersson, G., 2011, http://dx.plos.org/10.1371/journal.pone.0031599).
• Skattemedel en del av finansieringen. En miljöersättning till ekologisk produktion är den enklaste ersättningen att förklara för skattebetalarna i frågan om vad deras pengar går till: ett miljöarbete finansierat av staten som samtidigt efterfrågas av konsumenter genom deras livsmedelsval.
• Eko i slättbygd. Den miljönytta som ekologiskt lantbruk ger i skogs- och mellanbygd blir ännu tydligare när utvecklingen går mot en ökad omläggning i slättbygd. Idag finns hälften av den ekologiska odlingen i fem län: Skåne, Halland, Västra Götaland, Östergötland och Gotland. (Jordbruksverket, JO 10 SM1103)
• Drivkraft. Vid en omläggning till ekologiskt väljer lantbrukarna att ta sig an åtgärder som skapar genomgripande förändringar av produktionen. Det skapar i sin tur en helt annan medvetenhet än ersättning för enskilda åtgärder. Därtill har det visat sig att ekologiska lantbrukare också är mer benägna att göra andra miljöinsatser (FiBL, 2011. Läs mer i bilaga ”Snabba fakta” om biologisk mångfald.)
• Diversifiering. Ekologisk produktion bidrar mer än annan produktion till diversifiering av livsmedelsproduktionen.
• Mindre bekämpningsmedel. Riskerna för ofrivillig spridning av bekämpningsmedel och dess nedbrytningsprodukter minskar med ökad omläggning. Ekologisk produktion i vattenskyddsområden har en potential i framtiden. Dessutom är bekämpningsmedelsrester i maten en stor fråga för konsumenter och ett skäl till varför många köper ekologiska livsmedel.
• Djurvälfärd. I och med stärkta krav på utevistelse, foder genom bete och större möjlighet till ett naturligt beteende för alla djurslag bidrar ekologisk produktion till ökad djurvälfärd.
• Klimatfördelar. Klimatfördelarna blir tydligare i och med ökad vallodling, mer bete och lägre kvävetillförsel. (Cederberg, 2011. Läs mer i bilaga ”Snabba Fakta” om kväve)
• Växtnäring. I en genomgång av Greppa Näringens växtnäringsbalanser visades att ekologisk produktion har lägre överskott av växtnäring. Låga överskott minskar risken för läckage till vatten och luft. (Wivstad et al, 2009. Läs mer i bilaga ”Snabba Fakta” om kväve)
   

Vi vill på detta sätt förmedla en saklig grund till varför en förstärkt miljöersättning till ekologisk produktion är viktig för utvecklingen av det svenska lantbruket. En förenkling av nuvarande ersättning skulle vara positiv och vi deltar gärna i en dialog om hur det skulle vara möjligt att genomföra.

Maria Dirke                                                                                            
verksamhetsledare                                                                             
Kontakt: 070 999 91 60

Carl-Erik Ehrenkrona
ordförande 

Bilagor:
- Snabba Fakta från Ekologiska Lantbrukarna http://ekolantbruk.se/snabbafakta
- Stämmouttalande 2012 http://ekolantbruk.se/nyheter/fordubbla-ekoarealen-till-ar-2020