Bra bostadsventilation kräver mätning av luftflöden

För att undvika problem som kan uppstå till följd av under- eller övertryck i lägenheter är det viktigt att kunna bestämma den exakta luftvolymen. Det enda sättet att göra det är mäta luftflödet i ett ventilationssystem. Mätningarna gör det möjligt att säkerställa korrekta inställningar vilket dels ger den önskade ventilationen i varje rum, dels ett korrekt förhållande mellan till- och frånluftsflöden. Gör man inte det finns det risk att problem uppstår till följd av under- eller övertryck. Ett övertryck i en byggnad kan pressa in fuktighet från rummet i skalets konstruktioner, medan ett alltför stort undertryck kan försämra draget i eldstäder och det kan också finnas risk för att dålig och förorenad luft kommer in i ett bostadshus.

Ett korrekt dimensionerat ventilationssystem levererar rätt flöde vid låga hastigheter och låga tryckfall. Detta har stor betydelse för energieffektiviteten samt för att minimera buller från både luftbehandlingsaggregat och ventilationskanalsystem. För att åstadkomma detta krävs beräkningar av flöden och tryckfall både för kanaler och för anslutningar. Det finns olika beräkningsmetoder att välja mellan och gemensamt är att de alla är beroende av korrekta indata. När det gäller den viktiga flödesmätningen av kanalsystem baseras den på det faktum att summan av flödet som strömmar till en viss punkt är lika med summan av flödet som strömmar från samma punkt. Detta förutsätter dock att det inte finns något läckage i kanalsystemet. Ett sätt att utföra luftflödesmätningar är med hjälp av en kontinuitetsekvation. Det kan låta komplicerat men principen är att en ventilationskanal delas in i sektorer, eller som ett nät, och att luftflödet mäts inom varje sektor för att sedan summeras.

Integrerad lösning för enkel och säker mätning av luftflödet
För centrifugalfläktar med framåtböjda skovlar kan den transporterade luftvolymen relativt enkelt bestämmas från en karakteristisk kurva med hjälp av bland annat fläkthastigheten. Dessa fläktar är dock mindre effektiva jämfört med fläktar med bakåtböjda skovlar. För bakåtböjda centrifugalfläktar går det inte heller att göra beräkningarna med utgångspunkt från samma parametrar som för fläktar med framåtböjda skovlar. Det krävs andra lösningar för att beräkningarna ska bli korrekta. Ett sätt är att använda en anemometer. Ibland kallad vinghjulsanemometer eller enklare till- och frånluftsanemometer. Denna teknik är mer tillförlitlig jämfört med exempelvis differenstrycks-mätning av flöden i system med fläktar med bakåtböjda skovlar. En nackdel med differenstrycks-mätning är att mätnoggrannheten kan reduceras av olika faktorer som t ex specifika förhållanden i en viss applikation.

Den finns handhållna anemometrar på marknaden, men ebm-papst har även utvecklat tekniken för att mäta flöden genom att integrera en lösning i de nya RadiCal-fläktarna. Det är ett nära samarbete mellan ebm-papst design- och aerodynamikspecialister som möjliggjort den nya mätlösningen. En anemometer som är placerad i utloppet registrerar flödeshastigheten – och därmed det faktiska luftflödet – kontinureligt över en luftkanals hela tvärsnitt utan att orsaka buller eller luftflödesförluster. Precisionen är mycket hög. Den integrerade anemometern överför data till fläktens integrerade styrelektronik som anpassar EC-motorens hastighet och reglerar luftvolymen. Med denna metod kan luftflödet regleras med en precision på ± 1 procent.