Bild - 8 Augusti 2013

Press Photo - Titus mildhet - La Clemenza di Tito - Drottningholms Slottsteater 2013

Titus mildhet (La Clemenza di Tito) W A Mozart, at Drottningholms Slottsteater, August 11-24 2013. Soloist from left: Richard Croft (Titus), (front) Markus Schwartz (Publius). Members of the Swedish Radio Choir. Director Sigrid T'Hooft. Conductor Mark Tatlow. Costumes Anna Ardelius. Photo Mats Bäcker/Drottningholms Slottsteater

Licens:: Creative Commons erkännande
Med en Creative Commons-licens, behåller du din upphovsrätt men tillåter andra människor att kopiera och distribuera ditt verk under förutsättning att de erkänner dig som upphovsman. Du tillåter andra att kopiera, distribuera, visa och framföra verket, samt att skapa bearbetningar av det.
Av:: Mats Bäcker
Filformat:: .jpg
Storlek:: 3543 x 2498, 2,74 MB

Ladda ner

Ämnen

Kontakter

Eva Lundgren

Presskontakt Kommunikation och försäljning eva.lundgren@dtm.se 08 556 931 07

Relaterat innehåll

7 Augusti 2013 11:40

Mozarts opera Titus mildhet inspirerar till samtal om fred och försoning

I samband med föreställningar av Mozarts opera Titus mildhet (La Clemenza di Tito) på Drottningholms Slottsteater ges en serie öppna operaintroduktioner på temat fred och försoning. Samtalen startar en timme innan föreställningarna i Déjeunersalongen. Bland talarna finns seniorbiskop Caroline Krook, Olof Amelin, från Nobel Center of Peace i Oslo och radiojournalisten Vassilis Bolonassos. Fri entré

Drottningholms Slottsteater är både en unik 1700-talsteater och en högst levande scen, väl förankrad i samtiden

Drottningholms Slottsteater uppfördes 1766 för drottning Lovisa Ulrika. Byggnaden gömmer en lekfull interiör. I salongen finns målade marmoreringar, konsoler i papier maché och pilastrar av gips. Scenen har ett genialt maskineri, helt i trä, som än idag drivs för hand. Gångspel, valsar, trummor, block, rep och motvikter får det stora maskineriet att arbeta. Det finns ett trettiotal scenbilder bevarade - en kulissvärld anpassad till 1700-talets repertoar.

Teaterns första glansperiod inleddes 1777 av Gustaf III. Med hjälp av skådespelare som Monvel, kompositörer som Naumann och Kraus, balettmästaren Gallodier och arkitekten Desprez skapade han en svensk teater- och operakonst på Drottningholm. Här spelades också Glucks senaste operor, fransk opéra comique och pantomimbaletter fram till Gustaf III:s död 1792. Därefter föll teaterbyggnaden i glömska.

1921 klev litteraturhistorikern Agne Beijer in genom dörren och fann den unika teatern orörd sedan 1700-talets slut. Efter byte av rep i maskineriet, installation av elektriskt ljus och varsam rengöring öppnades teatern igen. Under 1920- och 30-talen gavs divertissement och changements à vue, scenbyten inför öppen ridå, för att visa upp den återigen glansfulla teatern.