Vad är en DNA-variant?

Vårt DNA, som finns i cellkärnan i varje cell, är uppbyggt av små byggstenar, nukleotider, som kallas baser. Det finns fyra typer av baser i vår arvsmassa: A, T, C och G. Dessa baser bildar en lång DNA-sekvens som ser likadan ut i alla kroppens celler. I stort sett ser DNA-sekvensen likadan ut hos alla människor.

Skillnaden mellan olika personers DNA finns till stor del i så kallade DNA-varianter (engelskans SNP är ett annat namn). Det innebär att vissa personer kan ha ett A på en position där andra individer har ett C. DNA-varianterna ärvs liksom resten av vårt DNA från föräldrar till deras barn.

Varje individ bär på två uppsättningar av alla anlag (en från vardera förälder) vilket medför att det finns två baser i varje position. Det finns alltså tre olika alternativ över vilka baser som förekommer på positionen för varje DNA-variant.
Exempel:

AA - ett A från vardera förälder
AC - ett A från ena föräldern och ett C från den andra föräldern
CC - ett C från vardera förälder

Baserna A och T, liksom baserna C och G, ärkomplementära. Det innebär att de sitter ihop i par och beroende på från vilket håll DNA-koden avläses kan samma position i DNA:t betecknas på två olika sätt. De tre alternativen i exemplet ovan kan i och med detta skrivas som:

TT
TG (eller GT)
GG

Forskning har visat att en viss DNA-variant exempelvis kan vara kopplad till en viss sjukdom, en viss egenskap, eller var man härstammar ifrån.

• Den bas som är kopplad till en ökad risk för en viss sjukdom kallas riskvariant. I vissa studier presenteras den motsatta basen som skyddande DNA-variant.
• När det gäller egenskaper talar vi endast om DNA-varianter.
• De DNA-varianter som förekommer i testerna för ursprung kallas DNA-markörer.

Läs inlägget om DNA-varianter på DNA-Guides hemsida.

Du kan följa DNA-Guides blog direkt på www.dna-guide.com/nyheter. DNA-Guide erbjuder sedan starten 2008 säkra och integritetsskyddade personliga DNA-tester med tillhörande informationstjänster via https://www.dna-guide.com