Positiva effekter när uppdrag om öppna data redovisas

Nu har Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) lämnat in sin slutrapport till regeringen gällande uppdraget att öka den offentliga förvaltningens förmåga att tillgängliggöra öppna data. Under projektets 20 månader har Sverige fått en högre rankning i Open Data Maturity Report, antalet datamängder på Sveriges dataportal har mer än tredubblats och offentlig förvaltning har fått ett ökat stöd för att tillgängliggöra sin öppna data.

Sverige klättrar i europeisk rankning
De flesta insatser som gjorts i uppdraget har varit förutsättningsskapande. En glädjande effekt i det sammanhanget är att Sverige nu klättrat från en 23:e till en 16:e plats i Open Data Maturity Report, EU-kommissionens årliga rapport som beskriver hur arbetet med öppna data utvecklas i Europa.

Bättre förutsättningar för att tillgängliggöra data
Sverige går miste om möjligheter till tillväxt, utveckling och effektivisering i näringslivet på grund av bristen på tillgänglig öppna data. Den offentliga förvaltningen i sin tur går miste om ökad effektivisering och transparens. DIGG:s uppdrag har handlat om att skapa bättre förutsättningar för landets kommuner, regioner och myndigheter att göra sin data tillgänglig, så att andra ska kunna nyttja den.

Datadriven innovation
Data kan ses som det nya guldet i ett digitalt samhälle. I de flesta innovationer som skapas idag används nämligen data på olika sätt. Datadrivna företag analyserar, kombinerar och använder data (till exempel om transportinfrastruktur och städer) för att skapa nya lösningar och affärsmodeller.

Exempel på leveranser som DIGG åstadkommit under projekttiden:

• Lanserat en ny nationell dataportal (Sveriges dataportal) med funktionalitet för API:er, begrepp och öppna specifikationer.
• Fastställt och publicerat principer, vägledningar och rekommendationer för att öka den offentliga förvaltningen egna förmåga att tillgängliggöra sina data.
• Erbjudit en digital plattform (challegesgov.se) för innovationstävlingar, hackatons och pilotverksamhet.
• Löpande rapporterat och gett konkreta förslag till regeringen på åtgärder för att Sverige ska utveckla sin nationella förmåga att tillgängliggöra och vidarenyttja öppna data.
• Genomfört utbildningsinsatser tillsammans med andra aktörer för att öka kunskapen kring data som en strategisk resurs.

Nästa steg för fortsatt utveckling
För att samhället ska dra nytta av data som en bred, värdeskapande resurs för välfärden krävs ett långsiktigt och dedikerat arbete i fortsatt samverkan med aktörer i det digitala ekosystemet.

En viktig åtgärd är att regeringen säkrar en tydlig styrning och samordning av den förvaltningsgemensamma datapolitiken. Något DIGG också föreslog i sin handlingsplan som lämnades till regeringen i mars 2020. Sveriges dataportal behöver fortsätta utvecklas som en del i den nationella digitala infrastrukturen.

Framgent ser DIGG fortsatta behov av att arbeta stödjande genom till exempel kommunikation och utbildande insatser för att stötta den offentliga förvaltningen att göra sin data tillgänglig. Betänkandet Innovation genom information (SOU 2020:55) innehåller förslag att DIGG ges en utökad uppgift för att främja den föreslagna öppna data-lagens tillämpning senare i år. Det tycker myndigheten är ett bra förslag.

DIGG ser också ett behov av att fortsätta främja innovation och artificiell intelligens, AI, inom förvaltningen, men för det krävs nya regeringsbeslut. Förutom ökade kunskaper kring data behövs även tekniskt stöd. En gemensam plattform för innovation och samverkan gör det möjligt att samverka, utveckla och bedriva innovation tillsammans.

Till sist vill DIGG även fortsätta sitt arbete inom AI. Myndigheten anser att ett nationellt AI-center för att stötta den offentliga förvaltningen inom artificiell intelligens är en viktig åtgärd. Ett nationellt center skulle säkerställa användningen av AI på ett etiskt, robust, tillförlitligt, skalbart och säkert sätt.