Så ska forskningen inom precisionsmedicin bli mer träffsäker

En viktig målsättning med precisionsmedicin är att minska risken för fel och att göra rekommendationer inom hälso- och sjukvården mer träffsäkra, men för att nå hela vägen krävs bättre evidens. Ett internationellt konsortium lett av Paul Franks vid Lunds universitet presenterar nya riktlinjer som kan bidra till att öka den kliniska relevansen av forskning inom precisionsmedicin.

Författarna till en internationell konsensusrapport om precisionsmedicin som publicerades i Nature Medicine år 2023 menar att det finns utrymme för att förbättra prevention, diagnostisering, behandling och prognos av diabetes. De betonade också att bättre evidens krävs innan precisionsmedicin kan implementeras brett inom hälso- och sjukvården.

Hittills har det saknats standardiserade riktlinjer för hur forskning inom precisionsmedicin ska rapporteras. Ett nybildat konsortium har nu tagit fram sådana riktlinjer som kan användas för att förbättra hur forskning inom precisionsmedicin rapporteras och omsätts i klinisk praxis. Riktlinjerna, som nu publiceras i Nature Medicine, har tagits fram av 23 experter, däribland forskare från Lunds universitet, och kan användas vid forskning inom precisionsmedicin för många olika komplexa sjukdomar.

– Riktlinjerna är inte sjukdomsspecifika, vilket innebär att de kan appliceras på många områden av klinisk forskning. En majoritet av forskningen inom det här området har genomförts på människor av europeisk härkomst, vilket riskerar att öka hälsoklyftorna. Riktlinjerna har tagits fram för att bidra till ökad jämlikhet inom hälso- och sjukvården, säger Paul Franks, professor i genetisk epidemiologi vid Lunds universitets diabetescentrum (LUDC) som har lett kommittén som har utformat riktlinjerna.

Inkludera patientperspektivet
Kommittén har utvecklat konsensusriktlinjer och en tillhörande checklista som avser vanliga avsnitt i vetenskapliga artiklar. Riktlinjerna ska bidra till att främja standardiserad datarapportering för att underlätta jämförelsen av nya fynd med befintliga kliniska standarder. Riktlinjerna uppmuntrar också forskare att ta upp jämlik hälsa, mångfald och patientperspektivet i sina artiklar.

– Det pågår mycket forskning inom precisionsmedicin och det finns bra exempel på hur forskningen påverkar klinisk praxis. Denna forskning visar att precisionsmedicin skulle kunna vara ett praktiskt och ekonomiskt genomförbart alternativ till befintliga metoder för prevention, diagnostisering, behandling och prognos av sjukdomar. Riktlinjerna ligger rätt i tiden och behövs för att omsätta forskning inom precisionsmedicin till klinisk praxis, säger Maria F. Gomez, professor i fysiologi vid LUDC och medlem i kommittén som har utformat riktlinjerna.

Publikation
Konsortiet BePRECISE (Better Precision-data Reporting of Evidence from Clinical Intervention Studies & Epidemiology) har utvecklat riktlinjer och en checklista som kan förbättra hur forskning inom precisionsmedicin rapporteras och hur den bäst omsätts till klinisk praxis. Artikeln där riktlinjerna presenteras publiceras i tidskriften Nature Medicine:

Reporting guidelines for precision medicine research of clinical relevance: the BePRECISE checklist
Nature Medicine

Checklistan – BePRECISE webbplats

Källa: Medicinska fakulteten, Lunds universitet