Eva nonchalerade sina tidiga symtom på diabetes

När Eva Steffen, 69, var 38 år fick hon diagnosen typ 1-diabetes. Hon hade då varit sjuk i nästan ett halvår innan hon vågade gå till läkaren för att konstatera att det var diabetes som hon hade.
- Jag trodde jag hade HIV och vågade inte gå till läkaren, säger Eva.

I november 1979 födde Eva Steffen barn och fick då blod och trodde hon hade fått HIV och vågade inte gå till läkaren för att undersöka sig, fast att hon hade varit dålig under ett halvårs tid.
Sommaren 1989 var Eva och hennes dåvarande make på bilsemester i England.
- Vi var tvungna att stanna var tionde minut för att jag behövde dricka och kissa. Men jag misstänkte aldrig att det var diabetes, fortsätter Eva.
Hon hade då under ett halvårs tid varit trött, druckit mycket, gått på toaletten ofta, gått ner 15 kilo i vikt samt fått försämrad syn.
- Jag hade glasögon, men såg dåligt ändå, fortsätter Eva.
Det var inte förrän Eva var på ett fotbollsläger med sin son och blev mycket dålig som en av de andra föräldrarna, som var läkare, förstod att hon troligtvis hade diabetes.
I augusti samma år fick hon en tid hos en sköterska som konstaterade att hon hade typ 1-diabetes och blev inlagd direkt på sjukhus.
- Jag hade då över 30 i blodsockervärde.
Eva fick då vara kvar på sjukhuset i en vecka där hon fick insulin och lära sig att ta sina sprutor. Sedan dess har hon tagit sina sprutor dagligen, snabbinsulin vid måltider samt långtidsverkande.
- Jag hade under många år elefanthud på fingrarna.
För tre år sedan fick Eva en Libre-sensor på armen som har gjort livet lättare för henne.
- Det har verkligen underlättat för mig. Jag kollar mitt blodsocker ändå hela tiden på dagarna, men tänker diskutera pump med min läkare. För problemet är numera att hitta någonstans att sticka mig på.

Undviker vitt bröd och godis
Eva är noga med vad hon äter och är strikt med sina måltider; frukost, lunch och middag.
- Jag äter kontinuerligt och håller måltiderna någorlunda, men undviker vitt bröd och godis. Jag har bara med mig godis när jag är ute, utifall att, annars inte, och dricker ett glas O’boy när jag blir för låg. Jag mår bäst när mitt blodsocker ligger på 4-5, förklarar Eva.
Hon är också väldigt sparsam när det gäller alkohol.
- Det kan bli en öl någon gång ibland.
Under åren har hon sluppit ha några komplikationer, men har hamnat i koma några gånger.
- Ambulansen har varit hemma ett flertal tillfällen då personalen stannat till att jag blivit klar i knoppen. Men de senaste två åren har jag inte haft för lågt blodsockervärde, mycket tack vare min Libre.
Hon promenerar mycket och är noga med att vårda sin fötter.
- Jag går på fotvård varje månad, som jag betalar själv.
Under åren som hon har varit ute och rest har hon aldrig haft några problem. Och på sina arbetsplatser har hon berättat för sina kollegor att hon har diabetes och hur de skulle göra om det hände henne något.
I dessa coronatider är hon försiktig och håller sig mest för sig själv och träffar sina tre barn och sju barnbarn på avstånd.
- Jag fick ett barnbarn för en månad sedan som jag ännu inte har fått hållit i, avslutar Eva.
Och hoppas på att den här pandemin snart ska vara över.

Tips till andra typ 1-diabetiker:
- Sköt dina måltider
- Håll koll på ditt blodsockervärde
- Berätta för närstående hur de ska agera om något händer dig
- Håll dig ifrån bullar och tårtor
- Sköt om dina fötter

Text: Ann Fogelberg
Foto: Privat
_____________________________________________________

Insamlingsstiftelsen Diabetes Wellness Sverige är en stiftelse som grundades 2006 i Sverige. Stiftelsens syfte är att samla in pengar till diabetesforskningen och sprida kunskapen om diabetes till allmänheten. Sedan starten har Diabetes Wellness Sverige skänkt ca 80 miljoner kronor till diabetesforskningen. Insamlingsstiftelsen ingår i ett nätverk av organisationer i flera länder som tillsammans stöttat forskning som syftar till att hitta ett botemedel mot diabetes och har ett 90-konto sedan 2007, 900116-5. www.diabeteswellness.se