Vikten av att hela tiden finnas där för ett barn med diabetes

När Rebeccas dotter Iris var fem år fick hon diagnosen typ 1-diabetes.
- Hon hade bland annat de klassiska symtomen då hon kissade och drack mycket, säger Rebecca.

I april 2023 fick Rebeccas dotter Iris, då fem år, diagnosen typ 1-diabetes.
- Hon var i 6-årstrotsen, var mycket arg och hungrigare än hon brukade vara, fortsätter Rebecca.
Men eftersom Iris var orolig över att börja skolan och barns utveckling går i steg var det ingenting Gustav och Rebecca lade någon större vikt vid. Iris drack och kissade mycket också, vilket hade pågått under en veckas tid, när föräldrarna började ana oråd.
De tog kontakt med Vårdcentralen som sa att de skulle hålla lite extra uppsikt på Iris.
– Dagen efter kontakten med Vårdcentralen sa Iris att det gjorde ont när hon kissade. Då tänkte vi att det kunde var urinvägsinfektion, men dagen efter var smärtan som bortblåst.
När Iris skulle på sin simskola kissade hon mycket både innan och efter simskolan och drack mycket vatten.
– Efter simskolan gick vi hem till några kompisar och då kissade hon igen, jag sa då att det här inte är normalt. Så när vi kom hem så började jag och Gustav grotta i det och söka upp information. När maken sa att det kanske kunde vara diabetes var min reaktion; Det kan det ju omöjligt vara, hon är ju ett barn! berättar Rebecca.
Föräldrarna hörde då av sig till sin vårdcentral igen, som skulle återkomma dagen efter. Då de inte återkommit ringde Rebecca och Gustav till 1177.
- Sjukvårdsrådgivningen på 1177 sa att vi skulle släppa allt och åka direkt in med Iris till barnakuten på Södersjukhuset.
Väl på barnakuten hade Iris 27 i blodsockervärde och blev inlagd direkt.
- Då fattade vi att hon hade diabetes.
Iris fick börja med insulin via penna, men i och med att Iris är livrädd för ingrepp så fick hon en tillfällig pump, Omnipod, dag två. Och efter en vecka på sjukhuset fick de åka hem.
Tillbaka i förskolan fick de en resurs som själv hade typ 1-diabetes och hade förståelse och kunskap om sjukdomen. När Iris till hösten började i förskoleklass fick de en resurs som är undersköterska, som de fortfarande har kvar, ett år senare. En resurs som finns där för två barn, då en elev till i klassen har diagnosen.

Alltid tänka ett varv extra
Iris bytte senare pump till en YpsoPump, som de är nöjda med.
- Ingen teknik är perfekt, men den gör ändå så mycket, så vi är 98 % jättenöjda med pumpen i alla fall, förklarar Rebecca.
Iris går fortfarande i simskola. Då kopplar hon av pumpen och har med sig sockerhaltig dryck som hon får dricka om hon behöver.
Att ha ett barn med diabetes innebär att man hela tiden måste tänka ett varv extra. Men att Gustavs pappa fick typ 1-diabetes när han var 30 år (nu 72) så finns det en större kunskap om sjukdomen i familjen.
Under sommaren har de rest mycket både i Sverige och i Norge. Både med flyg, bil och båt, vilket har gått bra, men vilket kräver lite mer planering av föräldrarna.
- Sitter Iris still för länge, vid till exempel bilåkning, blir hennes blodsocker bli för högt. Men med Iris pump finns det en del bra funktioner, som att den pytsar in lite extra insulin med boostläget så den hanterar stigande blodsocker, samt att vi kan ge eventuella korrigeringar från framsätet om det behövs, berättar Rebecca vidare.

Räknar och väger kolhydraterna
När det gäller kosten så har de inte gjort några ändringar.
- Jag och min man är båda från restaurangbranschen och vet hur viktigt det är med måltiderna. Så vi äter frukost, lunch, middag och mellis, meddelar Rebecca.
De har aldrig haft vanlig saft hemma, utan har alltid druckit sockerfri saft och läsk och köpt nyckelhålsmärkt bröd. De har heller inte tagit bort kolhydrater, men är noga med att räkna och väga alla kolhydrater. Ska familjen bort tar de med en våg, så att Iris får rätt mängd kolhydrater.
När Iris fick sin diagnos så kände Rebecca att nu är livet över. Det här är en dödsdom.
- Om man inte hanterar sjukdomen rätt så kan den bli det. Så det är viktigt att finnas där hela tiden och tänka att det här kommer att bli bra. Nu har vi diabetes och så gör vi det bästa av situationen! Det går ju inte att ge upp. Det kommer inte bli en vardag som innan. Vi har en vardag på vårt sätt, avslutar Rebecca.

Tips till andra föräldrar med barn med typ 1-diabetes:
- Ta så mycket hjälp som du kan och orkar. Så har ni fler händer som kan vara med. Våga utbilda de runtomkring er - It takes a village!
- Var öppen med sjukdomen. Många är rädda för att lägga det på andra. Se det istället som att det kan öka kunskapen om sjukdomen.

Text: Ann Fogelberg
Foto: Privat