Astons magproblem visade sig vara typ 1-diabetes

Under en period under hösten 2021 hade Annica och Andreas son Aston, nio år, haft ont i magen.
- Vi misstänkte att det var någon form av matallergi, säger Annica.
I december 2021 visade det sig att Aston hade typ 1-diabetes.

När Aston fick magproblem tog Annica och Andreas Wilson kontakt med vårdcentralen.
- Under några månader tog läkarna ett flertal prover, men hittade inget. De var oense och kunde inte sätta fingret på det. I och med att Aston hade förhöjt blodsockervärde bara ibland så var de osäkra på om han hade diabetes, fortsätter Annica.
Men i december 2021 konstaterade läkarna att Aston hade typ 1-diabetes vilket medförde att han fick börja med mikrodoser av insulin.
- Det blev en stor chock för oss i och med att vi inte trodde det var diabetes och inte hade någon tidigare erfarenhet eller kunskap om sjukdomen.
Fortfarande får Aston, i dag elva år, låga doser av insulin och har en Dexcom G7 samt tar insulinpennor, vilket fungerar bra.

Blodsockret kan slå så olika från dag till dag
När det gäller kosten så har familjen inte gjort några stora förändringar.
- Vi har fortsatt som vi brukar, men lärt oss parera intagen då blodsockret förändras. Det kan vara lika svårt att beräkna insulin på godis som köttfärssås med spaghetti, det kan slå så olika. Och även när Aston blir förkyld, både före och under sjukdomen, förändras blodsockervärdet och man behöver justera kvoter och doser av insulin. Det är en stor utmaning hela tiden, förklarar Annica.
I och med att Aston växer mycket och behöver flera kostintag varje dag, och med tanke på att han är en idrottskille och tränar mycket, är det en utmaning att hålla blodsockervärdet i balans.
- Blodsockret reagerar för olika aktiviteter. Det kan variera från dag till dag. Han kan äta samma mat men ändå ha olika värden, vilket kan vara frustrerande.
Aston är mycket aktiv och spelar både fotboll och handboll.
- Det blir tre till fyra gånger i veckan samt matcher. Så vi hjälps åt att planera och parera hans blodsocker både före och efter träning och tillföra rätt dos insulin, så att han kan fortsätta med sina sporter med så få avbrott som möjligt.

Bra stöttning från vården
Under skoltiden har Aston haft hjälp av en gemensam resurs på skolan, efter sin diagnos.
- I dag har istället hans lärare och vi föräldrar koll på hans blodsocker via våra telefoner, berättar Annica.
Annica och Andreas har också varit på Astons skola vid ett flertal tillfällen.
- När han fick sin diagnos gick jag och Andreas till klassen i skolan och höll en föreläsning om diabetes. Vid ett tillfälle när vi var där, fick barnen sticka sig i fingret och ställa frågor och Aston fick visa upp sin utrustning. Det tror vi var väldigt bra, för både Aston och hans klasskompisar, att prata öppet om vad diabetes innebär. Vid ett annat tillfälle har han delat ut armband till hela klassen med ”diabeteskompis” på. Vi har även varit och informerat hans fotboll- och handbollslag om sjukdomen. Diabetes är en svårhanterlig sjukdom. Det vi tror är att Aston tycker det är ganska jobbigt att vi behöver vara närvarande på olika aktiviteter, det är en utmaning och en avvägning hela tiden.
Under åren har de även fått bra stöttning av läkare, sköterskor och dietister.
- Vi har alltid kunnat vänt oss till dem om det har varit något som vi undrat över.
Annica är också med i olika Facebookgrupper där hon tar in mycket kunskap.
- Vi har också vänner som har en dotter som har haft typ 1-diabetes sedan hon var två år, som vi bollar mycket med. Vi hörs av dag som natt. Det känns skönt att få stöttning i alla beslut som ska tas hela tiden.
Nu när värmen har kommit så påverkas blodsockret extra mycket, då de behöver justera blodsockret och ändra insulindosen.
- Det går aldrig att släppa sjukdomen. Det är en utmaning dygnet runt, minut för minut, avslutar Annica.

Annica Wilson med familj

Text: Ann Fogelberg
Foto: Privat