Högt blodsocker och värme

I förra inlägget skrev jag om att värmen ger mig lågt blodsocker. De senaste dagarna har detta ändrats - blodsockret har legat högt istället! Jag är väldigt känslig för temperaturer så jag vet inte om det är för att jag blir stressad av värmen. Eller om det bara har ändrats.

För det är så här, diabetes är en oförutsägbar sjukdom. Det som fungerade igår kanske inte fungerar idag. Det är väldigt frustrerande, desto mer för mig då jag fick diagnosen Aspergers syndrom för ca 2 månader sedan (det var ingen överraskning, jag har vetat att jag inte är som alla andra sedan jag var barn). Förändringar är jobbiga för mig, jag gillar när saker är på samma sätt varje dag. Att då ha diabetes som man inte kan kontrollera som man vill och är van vid alla gånger gör mig väldigt ängslig och ibland arg. En annan sak är att jag har lite av ett kontrollbehov och det främsta offret för mitt kontrollbehov har varit är min diabetes. Inte lika mycket idag som i början när jag precis fått diabetes. Då var det extremt och jag gick på sätt och vis in i väggen p g a att jag så gärna ville ha perfekt blodsocker 24 timmar om dygnet. När det inte gick blev jag helt förstörd. Det tog lång tid för mig att släppa det, att bara låta blodsockret vara åt helvete ibland. Att acceptera att man verkligen inte kan göra något alla gånger.

Jag vill förstå allt. Saker jag inte förstår är svårt för mig att hantera. Där kommer diabetesen i kläm återigen. Jag vill ju förstå varför jag har högt/lågt blodsocker. Ibland vet man, ibland förstår man ingenting - även där behövde jag lära mig att släppa lite och inte vända ut och in på hjärnan och analysera hela tiden. Jag har även fått bra stöd av vården för att kunna inse att det är omöjligt att att ha ett blodsocker mellan 6-10 hela tiden när man har diabetes typ 1. Ibland kan man kämpa sig blå för att försöka få till det men det går ändå inte.

Visst finns det fördelar med att ha Aspergers och diabetes. Jag har skrivit om att mitt sätt att hantera diabetesdiagnosen var att läsa på och lära mig allt. Jag ljuger inte när jag säger att jag satt i flera timmar varje dag och bara läste allt jag hittade på internet, och i grupper på Facebook. Det blev lite av ett specialintresse, som många med Aspergers har. Jag blev uppslukad av det, för det var det jag behövde just då. Nu tror jag inte att det går att bli fullärd när det gäller något i livet, men jag vet att hittills i mitt diabetes-liv så har jag lärt mig det mesta när det gäller mig själv och den kunskapen jag behöver. Men som sagt, det är oförutsägbart och jag lär mig ofta nya saker om min kropp och diabetes.Just nu känner jag mig lugn med diabetesen. Förra veckan fick jag nya, fina insulinpennor. NovoPen Echo och NovoPen 5 då jag vill se hur mycket insulin jag tog senast (när det är mycket annat i huvudet är det lätt att det glöms bort). Jag vill gärna ha så med mitt långtidsverkande insulin men då måste jag byta från Lantus till Tresiba, vilket jag inte är redo att göra då Lantus fungerar bra. Echo-pennan är verkligen toppen då jag kan ta halva enheter och det gör jättemycket skillnad för mitt blodsocker! (Detta kan vara lite av en Aspergers-grej också, nya grejer gällande diabetes, speciellt tekniska, gör mig glad haha.)

Zandra

Zandra fick typ 1-diabetes som 28-åring och är ensamstående mamma. Bloggar för Diabetes Wellness Sverige.