Nyhet -

Effekter av 17 miljoner till Diabetesforskningen

Under 2014 delade Diabetesfonden ut 17 miljoner till svensk diabetesforskning – för att komma närmare en framtid utan diabetes. För att nå dit behövs mer forskning som syftar till att förbättra livet för diabetessjuka och upptäcka vad som orsaker diabetes, för att kunna ta fram ett botemedel.

Under 2014 har Diabetesfonden delat ut 74 stycken anslag ut till olika forskningsprojekt som har delats in i fyra olika kategorier:

Grupp1: Studier om beta-celler
Grupp2: Studier av insulinkänslighet och obesitas.
Grupp3: Diabeteskomplikationer och behandlingsstudier
Grupp4: Omvårdnadsforskning, epidemiologi och hälsoekonomi

Effekterna av anslagen mäts främst hos de forskare som beviljas anslag. Det är diabetesforskare som vi ser är nyckeln till att hitta ett botemedel och som kan förklara vad det är som orsaker diabetes. För att bidra till forskningen krävs en insamlingsverksamhet där Diabetsfonden kan visa på samhällsnytta som har betydelse för drabbade, anhöriga och den breda allmänheten. Genom att sprida information om diabetes och sjukdomens konsekvenser ökar vi allmänhetens kunskap om diabetes och engagerar i diabetesfrågan.

För att visa forskningens framsteg har Diabetesfonden under 2014 tagit fram en graf som visar hur den förväntade livslängden för personer med diabetes typ-1 konstant har ökat från början av 1900-talet och framåt. Tillsammans med grafen presenteras viktiga nedslag som varit betydande för forskningen och som bland annat lett till nya hjälpmedel.

För drygt 100 år sedan förstår forskarna att det är det livsnödvändiga hormonet insulin som saknas i bukspottkörteln som är orsaken till diabetes – nu 100 år senare hoppas vi kunna göra nya genombrott där vi kan bota sjukdomen.

Mer information om diabetesfondens arbete under 2014 kan du läsa om i Diabetesfondens årsredovisning och verksamhetsberättelse.

_____________________________________________________________________________________

Forskningsanslag - så går det till:
Forskare i Sverige kan ansöka om anslag hos Diabetesfonden. Inkomna ansökningar bedöms av Diabetesfondens Vetenskapliga råd, som består av tio framstående forskare och sakkunniga. Rådet ger sedan styrelsen förslag på vilka forskningsprojekt som ska få medel ur fonden. Styrelsen fattar det slutgiltiga beslutet om vilka forskningsprojekt som ska stödjas.

Om Diabetesfonden:
Diabetesfonden stödjer forskning kring diabetes för att hitta orsaker till och ett botemedel mot sjukdomen. Diabetesfonden får inte några statliga bidrag och stödet till diabetesforskningen är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag.

Diabetesfondens ändamål är:
- Att främja och stödja den vetenskapliga forskningen rörande diabetes
- Att verka för utbildning av personal inom de olika vårdsektorerna avseende diabetes
- Att främja utarbetandet av nya undersöknings- och behandlingsmetoder avseende diabetes
- Att verka för ökad upplysningsverksamhet rörande problemen kring diabetes

Diabetesfonden har 90-konto och står under tillsyn av Länsstyrelsen och Svensk Insamlingskontroll.

Läs mer på www.diabetesfonden.se

Ämnen

  • Forskning

Kategorier

  • insamling
  • diabetesfonden
  • diabetes
  • forskning

Relaterat innehåll

Insamlingsrekord 19,5 miljoner till Diabetesfonden

Diabetesfonden har under 2015 nått sitt bästa insamlingsresultat någonsin sedan organisationen grundandes 1958. Under 2015 har inte mindre än 19,5 miljoner kronor samlats in till Diabetesfonden som stödjer viktig forskning kring diabetessjukdomarna.

Gen bakom ohälsosam fettväv hos människa hittad

Forskare vid Karolinska Institutet har för första gången identifierat en gen som framkallar ohälsosam fettväv hos människa. Fynden, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell Metabolism, tyder på att genen kan vara en riskfaktor för utveckling av minskad insulinkänslighet och därmed typ 2-diabetes.

Forskningsstudie visar lovande resultat för ny behandling av typ 1-diabetes

I en ny studie från Uppsala universitet har forskare framgångsrikt använt antiinflammatoriska cytokiner för behandling av typ 1-diabetes. Studien visar att om diabetessjuka möss fick interleukin-35 gick sjukdomen tillbaka eller botades genom att en normal blodsockernivå och immuntolerans bibehölls. Resultaten publiceras i open access-tidskriften Scientific Reports (Nature Publishing Group).