Två osynliga händer

En berömd ekonomisk teori är Den osynliga handen av Adam Smith. Om folk följer sina egna intressen så leder det till en effektiv användning av samhällets resurser, menade han. Trots att "människan fattningsförmåga är så begränsad", enligt Smith, så kan individen tjäna andra människors behov långt utöver sin intellektuella förmåga, tack vare marknaden.

Det bästa för samhället är att alla individer försöker maximera sin egen välfärd, resonerade han, eftersom marknaden är ett dynamiskt system som strävar efter balans. Smith's teori utgår från att den fria marknaden skapar en balans i resursfördelningen.

Marknaden strävar dock inte bara efter balans utan också efter expansion. Problemet är att världsmarknadens aktörer inte är självständiga. När en stark aktör investerar på en marknad så stiger förväntningarna och många investerare följer efter. Då uppstår kraftiga svängningar i den globala ekonomin eftersom kapitalrörelser är självförstärkande. En börskrasch föregås av en ohållbar expansion. I en aktiebubbla är alla de faktorer som skapar balans - oberoende och mångfald – som bortblåsta.

Adam Smith's teori om den osynliga handen räknar inte heller med faktorer utanför det ekonomiska systemet. Teorin utesluter naturresurser, vilda djur och växter. Andra djurarter vill säkert också ha en trygg plats att leva på, kunna äta sig mätta och fortplanta sig. Problemet är att de inte kan uttrycka sin önskan på marknaden, eftersom de inte har pengar att handla för.

Evolutionen har gynnat djur och växter som är specialiserade på olika saker. Olika arter finner olika nischer i naturen, vilket gör att de inte konkurrerar om samma resurser. Om man kan tala om den osynliga handens princip i biologin, så har den lett till en mångfald och artrikedom.

Vi är också en sorts djur, men vi är inte specialiserade på samma sätt. Vi konkurrerar med nästan alla andra arter och vi breder ut oss på deras bekostnad. Den osynliga handen i ekonomin har rubbat balansen i ekosystemet genom att ensidigt fokusera på människans expansion och tillväxt.

Dynamiska system strävar efter jämvikt. Jämvikt innebär att systemets delar är i balans, att ingen del dominerar för mycket över de andra. De ekonomiska krafterna är idag mycket starkare än de politiska krafter som bör bestämma reglerna för marknaden.

En marknad behöver spelregler. Vi måste skilja mellan att göra regler och följa reglerna. Att göra reglerna är en fråga om politik, att följa spelreglerna är en uppgift för marknaden. Vi behöver en tydlig rollfördelning mellan politik och marknad, mellan att skapa regler och att spela efter dem.

I politiken kan vi också anta Adam Smiths princip. Demoex vill införa en ”osynlig hand” i det politiska systemet som ger individen möjlighet att fatta politiska beslut oftare. Idag har vi mycket större inflytande som konsumenter än som medborgare. Vi fattar ekonomiska beslut varje dag, men politiska beslut endast vart fjärde år.

Om det politiska systemet blir mer dynamiskt, så får vi ytterligare en osynlig hand. Då har mänskligheten två osynliga händer: En hand som skapar regler och en annan som spelar efter reglerna, en hand som tar och en som ger. Därefter kan vi börja ta hand om oss själva och vår planet bättre.