Storskalig sortering ett steg framåt för textilåtervinningen men återbrukskedjan behöver stärkas ytterligare

Den 4 november invigdes världens största automatiska sorteringsanläggning för textil, Siptex, i Malmö. Anläggningen, som ägs av återvinningsföretaget Sysav, gör det möjligt för en del av återvinningsbranschen som väntar på att utvecklas att komma vidare. På Wargön Innovation välkomnar man Sysavs anläggning och möjligheterna till samarbete. Samtidigt behövs det många fler lösningar för att återbruk, redesign och återvinning av textil ska fungera.

Erik Perzon på IVL Svenska Miljöinstitutet, som lett projektet på Sysav, är entusiastisk.

-Med Siptex har vi fått en anläggning i industriell skala, menar han. Alla som återanvänder material vill ha så rena flöden som möjligt men alla försök med textil har hittills fastnat för att man har haft svårt att få tillräckligt med material. Siptex, med sin enorma sorteringskapacitet på 24 000 ton material per år kan lösa detta.

Södra och Re:newcell är ett par bolag som använder återvunnen textil i sina produkter. Men Erik Perzon tror att branschen kan växa med fler bolag som väljer andra utsorterade textilkvaliteter.

Innovationsledare Maria Ström på Wargön Innovation är också positiv till nykomlingen. På anläggningen utanför Vänersborg har man sedan 2012 arbetat med företag som vill utveckla produkter av koldioxidsnåla textilmaterial. Både start-ups och små företag samt större aktörer ser möjligheter med att utvecklas inom området, och med Siptex skulle Sysav kunna leverera även till större verksamheter som Wargön Innovation samarbetar med.

-Hos oss finns en pilotanläggning för textilsortering där vi sorterar för både återbruk, redesign och återvinning, det senare genom automatisk materialsortering med samma teknik som Siptex. I ett av våra projekt sorterar vi bland annat för återbruk till Röda Korsets second hand-butiker, berättar Maria Ström. Men alla existerande sorteringsanläggningar som bygger på att textilen scannas med belysning har sina begränsningar. De kan bara sortera monomaterial och maskinerna sorterar plagget i det material som de lyser på, men en kavaj, till exempel, kan vara tillverkad av ull och ha ett foder av polyester.

Maria Ström nämner flera svaga länkar i återbrukskedjan för textil. Förutom sorteringens svagheter pekar hon på avsaknaden av industriella återvinningstekniker och bristen på storskalighet inom återbruk och redesign samt behovet av utveckling av nya affärsmodeller.

-Avsättningen av olika material på marknaden varierar också kraftigt. Både Södra och Renewcell vill ha stora mängder textil med hög cellulosahalt. Polyester är svårare att återvinna och det finns stora mängder textila material som består av flera olika fiberslag, och då är det ännu svårare att återvinna. Här krävs investeringar och utvecklingsarbete.

Anna Vilén, kommunikatör på Sysav, bekräftar bilden av att det är bomullstextil, och speciellt den vita, det är lättast få avsättning för.

-Vårt mål är att ingen textil ska eldas upp. Den stora utmaningen är modekläder i billiga material som inte är gjorda för att hålla, så kallad fast fashion, de mängderna är så sorgliga.

Erik Perzon tror att ett tydligare producentansvar kommer att utöka möjligheterna för Sysav. En teknik som ytterligare kan underlätta identifieringen- och i förlängningen återanvändningen av - textil utvecklas sedan ett par år på forskningsinstitutet RISE.

Forskaren Sophie Grahn Lydigs arbete kring digitala informationsbärare undersöker möjligheten att koppla varje enskilt plagg till information (lagrad i en databas) om exempelvis fiberinnehåll och kemikalier samt även varumärke, nypris och säsong. Användbara data vid sortering för återvinning respektive återbruk och second hand-försäljning. I juni nästa år avslutas projektet och ska då ha kartlagt förutsättningarna och behoven för implementering av ett textilt informationshanteringssystem för att sträva mot cirkulära textila värdekedjor.

-Sorteringen kommer att kunna effektiviseras och förfinas från dagens helt manuella sortering. Med digitala informationsbärare kan man få mera precis information om vad textilen innehåller och i en framtida kombination med den teknik Wargön Innovation och Sysav börjat använda, förutspås stora besparingar av textila resurser vara möjliga.

Fakta: Siptex står för "Svensk innovationsplattform för textilsortering". Det stöttas av Vinnova och är ett steg tre-projekt inom programmet Utmaningsdriven innovation. Projektet leds av IVL Svenska Miljöinstitutet och genomförs tillsammans med ett brett konsortium av svenska textil- och modeföretag, forskningsinstitut och myndigheter, bland andra H&M, Ikea, Kappahl, Stadium, Naturvårdsverket, Re:newcell och Myrorna. Anläggningen i Malmö ägs och drivs av Sysav.

Den automatiserade sorteringen bygger på optiska sensorer som med hjälp av nära-infrarött ljus kan sortera textil efter färg och fibersammansättning med hög precision.

(Sysav.se)