Hur mår sälen? Ny rapport från Havs- och vattenmyndigheten

Det ser både bra och dåligt ut för de tre sälarterna i Sverige - gråsäl, knubbsäl och vikare - enligt en ny rapport som HaV fått i uppdrag av regeringen att ta fram.

Gråsälarna har flyttat på sig

Gråsälarna har totalt sett ökat i antal i hela Östersjön men ganska kraftigt minskat på den svenska sidan. Knubbsälarna föder allt färre kutar och i vissa områden är de så få att själva stammen hotas.

För vikarna är läget extra svårt eftersom de är helt beroende av att isen lägger sig i Bottenviken för att kunna föda sina ungar. Och isen minskar stadigt sedan 1800-talet i Östersjön. Ändå är vikar-beståndet än så länge inte hotat skriver HaV.

Gråsälen är den art som oftast kommer i konflikt med människan och våra intressen. Och eftersom vi överfiskat sill, strömming och torsk har de här konflikterna bara ökat de senaste 20 åren.

Samtidigt har vi nu licensjakt på gråsäl där det också är tillåtet att skjuta gravida honor.

HaV spekulerar i om det faktumet att vi skjuter sälen på den svenska sidan har gjort att de flyttat över till den finska sidan. Och även om stammen just nu ser ut att öka kan det ökade jakttrycket tillsammans med utsläpp av miljögifter och klimatförändringar hota gråsälspopulationen framöver.

Knubbsälarna har minskat till ohållbara nivåer

För knubbsälarna ser det inte lika bra ut. Antalet sälar har minskat både i Skagerak och Kattegatt och i Kosterhavets nationalpark har man sett att antalet födda kutar stadigt minskar de senaste tre åren.

Helcom (Helsingforskonventionen som syftar till att skydda Östersjöns marina miljö) har satt ett tröskelvärde för en hälsosam säl-population. Allt under 10 000 individer kan leda till en populationskrasch eller i värsta fall utrotning.

Och antalet knubbsälar i Skagerak ligger i dag under det värdet medan det i Kattegatt är nära gränsen. Dessutom, skriver HaV, ser det ut som att knubbsälen i Skagerrak inte har tillräckligt med mat att äta.

Vikarna extremt känsliga för klimatförändringar

Populationen av vikare har inte minskat nämnvärt skriver Hav, trots deras känslighet för de alltmer krympande havsisarna. Visserligen är de södra populationerna redan påverkade, men ändå har populationen klarat sig bra hittills.

HaV hade också ett uppdrag att titta på vilken roll sälarna spelar i ekosystemet – och ”det är komplext” slår man fast. Både för att de olika sälarterna skiljer sig åt geografiskt och i antal, och också för att fiskarna i havet skiljer sig åt från plats till plats, hur stora de är och hur och var de leker.

HaV tar upp att sälens påverkan på både fiskarna och fisket, alltså vi människor, lokalt kan vara ganska stort. Men skriver också att topp-predatorer, som sälen, behövs i ett friskt ekosystem.

”Förekomsten av topp-predatorer kan således öka stabiliteten och produktiviteten i marina miljöer genom att främja motståndskraftiga samhällen med hög biologisk mångfald.” skriver HaV.

Läs mer om den svenska säljakten.