Pressmeddelande -
Vad är ADD?
Introduktion
ADD (Attention Deficit Disorder) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som idag ingår i den bredare diagnosen ADHD, specifikt under typen ADHD med huvudsakligen ouppmärksamhet. Till skillnad från den hyperaktiva formen av ADHD saknas ofta den fysiska överaktiviteten, vilket gör att diagnosen ibland förbises. Många personer med ADD kan uppleva svårigheter med koncentration, planering och organisering, men kan ha en lugn yttre framtoning.
Skillnaden mellan ADD och ADHD
Den största skillnaden mellan ADD och ADHD är att personer med ADD inte visar samma nivå av fysisk hyperaktivitet eller impulsiva beteenden. Detta gör att ADD ofta är svårare att upptäcka, särskilt hos flickor och kvinnor, eftersom symtomen kan misstas för blyghet, låg motivation eller distraktion.
| ADHD | ADD |
|---|---|
| Hyperaktivitet och impulsivitet | Ingen eller låg hyperaktivitet |
| Svårt att sitta still, rastlöshet | Långsamt tempo, dagdrömmande |
| Tar snabba beslut utan att tänka efter | Svårt att fatta beslut och genomföra uppgifter |
| Öppen impulsivitet (t.ex. avbryter andra) | Inre impulsivitet (t.ex. överanalyserar) |
Vanliga symtom på ADD
Personer med ADD kan uppleva flera av följande symtom:
- Svårigheter att bibehålla fokus – Blir lätt distraherad, särskilt vid monotona uppgifter.
- Glömska och svårigheter att organisera sig – Missar möten, tappar bort saker, svårt att följa schema.
- Långsamt arbetstempo – Tar längre tid att bearbeta information.
- Dagdrömmande – Kan verka frånvarande eller ”inne i sin egen värld”.
- Svårigheter att ta initiativ – Prokrastinerar ofta, har svårt att börja uppgifter.
Orsaker och faktorer
Precis som vid ADHD tros ADD ha flera underliggande orsaker:
- Genetiska faktorer: Studier visar att ADHD och ADD har en stark ärftlig komponent.
- Neurobiologiska skillnader: Forskning visar att hjärnan hos personer med ADD fungerar annorlunda, särskilt i områden kopplade till exekutiva funktioner och dopaminreglering.
- Miljöfaktorer: Faktorer som prenatal exponering för toxiner, för tidig förlossning eller komplikationer under fosterutvecklingen kan påverka utvecklingen av ADD.
Diagnos och behandling
Diagnosen ADD ställs genom en neuropsykiatrisk utredning som involverar:
- Intervjuer med individen och närstående.
- Observationer av beteendemönster i olika miljöer.
- Tester av exekutiva funktioner och koncentrationsförmåga.
Behandlingsalternativ
Behandling för ADD kan innefatta:
- Medicinsk behandling: Läkemedel som metylfenidat och atomoxetin kan hjälpa till att förbättra koncentrationen.
- Psykologisk behandling: Kognitiv beteendeterapi (KBT) kan hjälpa individer att utveckla strategier för planering och organisering.
- Pedagogiska anpassningar: Stöd i skolan och arbetslivet kan underlätta vardagen genom struktur och tydliga rutiner.
- Livsstilsfaktorer: Fysisk aktivitet, sömn och bra kost kan ha en positiv inverkan på koncentration och mentalt välbefinnande.
Aktuell forskning
Ny forskning undersöker:
- Skillnader mellan ADHD och ADD för att förbättra diagnostiska kriterier.
- Neurovetenskapliga förklaringar bakom ADD och dess inverkan på exekutiva funktioner.
- Alternativa behandlingar, som neurofeedback och anpassade pedagogiska strategier.
Avslutning
ADD är en ofta missförstådd diagnos som kan innebära utmaningar men också unika styrkor. Genom att öka kunskapen och anpassa strategier kan personer med ADD få stöd att hantera sin vardag på ett bättre sätt.
Vill du läsa mer om strategier och hjälpmedel för ADD? Besök vår blogg och upptäck vårt sortiment av anpassade hjälpmedel.
Källor:
- American Psychiatric Association. (2013). Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5).
- Vårdguiden 1177. (n.d.). "ADHD med huvudsakligen ouppmärksamhet". Hämtad från: https://www.1177.se
- World Health Organization (WHO). (2021). "Attention Deficit Disorders Fact Sheet". Hämtad från: https://www.who.int
