Enskilt avlopp – miljöriktig hantering

Enskilda avlopp genomgår en genomgripande förändring. Dessutom kan vi konstatera att på grund av okunskap har många tömts på ett felaktigt sätt de senaste fyrtio åren. Effektiviteten i enskilda avlopp beror på hur mycket mikroorganismer som finns i brunnens vatten eftersom det är de som bryter ner avfallet.

1970 fattades beslutet att alla enskilda avlopp ska tömmas årligen vilket medför att alla mikroorganismer sugs upp och följer med till de kommunala reningsverken. Brunnens effektivitet försämras eftersom processen tar tid på sig att komma igång igen. Dessutom innebär varje tömning att det tar fyra till tio dagar innan brunnen är fylld igen. Under tiden blir den efterföljande infiltrationsbädden efter själva brunnen helt utan avloppsvatten. De marklevande mikroorganisterna i infiltrationen blir utan mat, klumpar ihop sig och dör. Infiltrationen slutar på sikt att fungera.

Bo Larsson, delägare i ett av alla företag som började tömma brunnar när reglerna kom, utvecklade slamsugningsbilar som separerar vatten och slam. Idag finns de både i Sverige och utomlands. Det har visat sig att tekniken inte bara håller mikrofloran intakt, den till och med effektiviserar brunnen tack vare den syresättning mikroorganismerna utsätts för när de sugs upp och pumpas tillbaka.

Även om tekniken hyllas av många fortsätter andra i gamla hjulspår.

– Kanske på grund av konservatism eller helt enkelt av okunskap hur trekammarbrunnar fungerar. Det är ingen som skulle komma på tanken att tömma ett kommunalt reningsverk helt, för att låta det successivt komma igång igen. Det skulle vara katastrofalt för reningsprocessen. Men enskilda avlopp fortsätter man tömma, i ren okunskap, konstaterar Bo Larsson.

Under arbetet med den nya slamsugningstekniken insåg Bo Larsson att brunnen kan förbättras rent konstruktionsmässigt. Resultatet blev en fyrkammarbrunn, där varje kammare tar bort allt finare partiklar. Till skillnad från en konventionell trekammarbrunn sker här syresättning mellan varje steg.

Tommy Claesson, docent i geologi som brinner för miljöriktig avfallshantering, genomför en studie av fyrkammarbrunnen under tre år tillsammans med Linneuniversitet och Kalmar kommun. Resultaten i studien visar på tydliga reduceringar av samtliga ämnen och halter. Kväve har reducerats med 60%, forsfor med 75% och suspenderade ämnen med 98%. Suspenderande ämnen är enkelt förklarat små partiklar och finns det för många sådana som följer med vattnet ut till infiltrationsbädden så kan den sättas igen.

– Med nya fyrkammarbrunnen i kombination med en efterföljande markbädd eller infiltrationsbädd uppnås en mycket hög reningsgrad, slår Tommy Claesson fast. Han påpekar att den nya konstruktionen även har finesser som ett enkelt kalkfilter, som bidrar till att minska forsforn på utgående vatten.

Att den nya fyrkammarbrunnen, i kombination att den töms på rätt sätt genom att bara ta bort slammet men pumpa tillbaka vattnet, minskar kraftigt belastningen på miljön jämfört med ett vanligt enskilt avlopp har studien redan slagit fast. Den nya konstruktionen kan i framtiden radikalt minska belastningen på vattendrag, sjöar och hav från hushåll som inte har möjlighet att koppla sig till kommunalt avlopp.