Minusräntan pressar bankernas resultat

Storbankerna rapporterade i veckan och går back på inlåningen men tjänar bra på våra bolån.

I förra veckan redovisade bankerna sina resultat för kvartal tre. Nordea presenterar en vinst på 9,7 miljarder kronor, SEB 4,3 miljarder, Swedbank 3,9 miljarder och Handelsbanken en vinst på 4,7 miljarder. Trots höga vinster nådde inte bankerna upp till analytikernas förväntningar och en anledning sägs vara minusräntan.

0 procent i ränta hos storbankerna och 1,05 hos en nischbank

Vi har länge haft nollränta på våra rörliga sparkonton hos storbankerna. Swedbank var sist ut att helt ta bort räntan i mars i år efter att Riksbanken sänkte reporäntan till minus 0,1 procent. Även om nischbankerna också har sänkt räntorna på sina sparkonton finns det ett flertal aktörer som ger en ränta på 0,8 procent eller högre på sina rörliga sparkonton, med insättningsgaranti.

Minusränta på sparkontot? Nu verklighet i Schweiz

Bankernas rapporter visar att de går back på inlåningen trots att kunderna får noll i ränta. Men trots pressade räntenetton har ingen svensk bank valt att föra över ”kostnaden” till kunderna i form av minusränta på sparkonton. Men nu har alltså den schweiziska banken ”Alternative Bank Schweiz” infört minusränta för privatpersoner från den första sparade kronan. Från årsskiftet kommer de att ta ut en straffränta på 0,125 procent på vardagskonton. Den schweiziska centralbanken har en styrränta på minus 0,75 procent.

Riksbanken kom med beskedet att lämna reporäntan oförändrad idag (28/10) men många tror att de kommer att agera i december genom att ytterligare sänka reporäntan. Om våra svenska banker då följer efter den schweiziska banken och inför minusränta på sparkontot återstår att se.

Banken tjänar bra på våra bolån

Under 2015 har Riksbanken sänkt reporäntan med 0,35 procentenheter. Samtidigt har bankernas bolåneräntor legat relativt still. Mellan maj och september i år har snitträntorna (de faktiska räntor bankerna har erbjudit sina kunder) ökat med i genomsnitt 0,07 procentenheter, vilket delvis kan förklaras av SEBs stora räntehöjning i september. Listräntorna har däremot sjunkit med i genomsnitt 0,23 procentenheter hittills i år.

Enligt Finansinspektionen ligger bankernas bruttomarginal, bankernas faktiska utlåningsränta minus deras finansieringskostnad, på 1,65 procent idag. För ett år sedan låg marginalen på strax under 1,2 procent. På frågan varför marginalerna är så höga svarade SEBs VD Annika Falkengren så här när hon intervjuades av SVT i förra veckan: ”Det som är så utmanande är att vi idag har helt andra regelkrav på hur mycket pengar vi måste sätta av på balansräkningen för det vi lånar ut sen. Nu har vi nya regler vilket gör att det är mycket dyrare för en bank att låna ut idag.”