Elhandelspriserna har ökat med över 50 procent sedan i fjol

Enligt den årliga Nils Holgerssonsrapporten har priserna för el, värme, avfall och vatten ökat tre gånger mer än den allmänna kostnadsutvecklingen det senaste året. Den största ökningen står elpriset för och har ökat med över 20 procent i jämförelse med 2017. Elhandelspriserna har ökat med hela 51,4 %.

Snittpriset på el har inte varit lika högt i oktober sedan år 2010

Även i sommar har vi haft höga elpriser vilket kan låta konstigt eftersom sommaren var rekordvarm. Men den var också rekordtorr vilket har lett till låga vattennivåer i våra vattenmagasin. Dessutom har elpriserna i europa stigit kraftigt samtidigt som utsläppsrätterna har ökat i pris. I oktober har priserna dock sjunkit bland annat pga att vattenmagasinen fyllts på, men nu kommer kylan med ökad efterfråga som kan betyda högre priser. Vi behöver en blöt höst för att få ner priserna ytterligare, framförallt i områden där vi har vattenkraft och vattenmagasin. Snittpriset (spotpriset) i oktober låg på 45,7 öre/kWh i elområde 3 jämfört med oktober 2017 då det låg på 29,4 öre/kWh. Tittar vi på elnätsavgifterna (den del av elräkningen som vi inte kan påverka) så har de stigit med runt 50 procent de senaste fem åren.

Vad kan du göra för att hålla nere kostnaderna för din el?

1. Välj ett elavtal. Om du inte gör något val när ett avtal går ut eller när du flyttar så kommer du att få ett anvisningsavtal. Dessa avtal kostar i genomsnitt 30 procent mer än ett vanligt avtal.
2. Din elräkning består av två delar: Elnätet och själva elen. Du kan inte välja elnätsbolag men däremot elhandelsbolag som du köper elen ifrån. Det är stora skillnader i pris mellan olika elhandelsbolag så missa inte att jämföra.
3. Bundet eller rörligt? Fyra av tio hushåll har just nu olika former av bundet elpris. Även om det historiskt oftast har lönat sig att ha ett rörlig avtal så kan din elkostnad bli väldigt hög om du gör av med mycket el och det blir en kall och lång vinter. Oroar du dig så kan du försäkra dig mot höga kostnader genom att binda ditt avtal.
4. Se över användandet av elen. I genomsnitt går drygt 50 procent av hushållens totala elförbrukning till uppvärmning (för ett hus) i Sverige. Cirka 20 % går till varmvatten och upp till 30 % går till hushållsel dvs alla elektriska apparater i hemmet.

• Byt till lågenergilampor och släck lamporna när de inte behövs.
• Kör diskmaskinen på ekonomiläge. Handdiska inte under rinnande vatten.
• Duscha inte för länge och duscha hellre än att bada.
• Stäng av den elektriska handdukstorken och golvvärme.
• Ha inte varmare inomhus än vad du behöver och sänk värmen när du reser bort.
• Täta fönster och dörrar och täck inte för element .
• Slå av apparaterna helt. Du kan exempelvis ha dem i en förgreningskontakt som kan stängas av.

Elkuriosa:
I fjol installerade jag en julig ljusslinga utomhus med 30 LED-lampor. Jag köpte en timer och förlängningssladd för utomhusbruk. Det blev väldigt fint men när timern slog av började slingan att blinka? Jag rådfrågade mina kollegor och fick motfrågan: Varför har du timer? Låt den stå på. Sparekonom som jag är var jag tvungen att räkna på det – är det inte slöseri med el och pengar tänkte jag? Jag räknade på av det skulle kosta att ha min slinga på dygnet runt. 55 dagar, 1320 timmar. Kostnad = 3,42 kronor. Min timer kostade 99 kr…

Här pratar jag om elpriset i SvD Ekonomistudion (från 5/11)