Det finns många positiva effekter av att Sverige producerar mer av sina biodrivmedel inom landets gränser: tillväxt, gröna jobb, stärkt konkurrenskraft och ökad energisäkerhet. Dessa mervärden med biodrivmedel bör lyftas fram lika mycket som klimatvinster och eftersträvade miljömål.
Efterfrågan på biomassa kommer att växa framöver. Men var används den för att åstadkomma den största minskningen av koldioxidutsläpp? I ett nyligen avslutat projekt analyseras frågan kring transportbränslen och biomassaanvändning för att nå utsläppsmålen i det europeiska energisystemet.
Ett nyutvecklat marint biodrivmedel, tillverkat av restprodukter från skogen, skulle kunna minimera sjöfartens utsläpp av både svavel och koldioxid. Tester i labbskala visar att biodrivmedlet kan bli ett intressant alternativ till tung brännolja, men fortsatt utvecklingsarbete krävs.
Forskare har jämfört fyra processer som avlägsnar syre från bioolja med hjälp av vätgas så att biooljan enklare kan användas som råvara för fossilfria drop in-bränslen. En av processerna utklassar de övriga och kan bli viktig i jakten för att nå transportsektorns klimatmål.
För att minska den svenska biltrafikens fossila koldioxidutsläpp och nå transportsektorns klimatmål i tid krävs både ökad elektrifiering och ökad användning av biodrivmedel. I analyser av biltrafikens koldioxidutsläpp över tid och med olika utsläppsminskande strategier, visar forskare från Chalmers och IVL Svenska Miljöinstitutet möjliga vägar mot klimatneutralitet.
Det förnybara kolet i biomassa kan nyttjas mycket mer effektivt om el integreras i produktionsprocesserna för biodrivmedel. Metoden har potential att göra Sverige självförsörjande på biodrivmedel till transportsektorn.
Sverige är överlägset bäst av alla EU-länder på att minska de klimatskadliga utsläppen från transportsektorn. Nyckeln är den svenska reduktionsplikten, som driver en hög användning av biodrivmedel, premierar utsläppsminskning och skapar tydliga spelregler på marknaden.
Ökande efterfrågan på biodrivmedel och andra biomaterial kräver ökad produktion av biomassa. Nu har forskare utvecklat nya modeller för att visa hur jordbruket kan producera mer bioenergi samtidigt som negativa miljökonsekvenser reduceras.
Storskalig poppelodling i Sverige kan generera ett kraftigt tillskott av inhemsk bioråvara. Ett strategiskt lokaliserat bioraffinaderi skulle kunna producera stora mängder biodrivmedel som kan användas för att uppfylla reduktionsplikten och minska växthusgasutsläppen från inrikes transporter.
Flygets och sjöfartens drivmedelsanvändning är en nyckel till att minska transportsektorns koldioxidutsläpp och introduktionen av förnybara alternativ måste accelerera. En klimat- och kostnadseffektiv framtida drivmedelsmix påverkas av utvecklingen på flera områden, visar en ny studie.
Framtidens multitankstation kan komma att producera fossilfri vätgas på plats för sina kunder. Det visar en ny utvärdering av hur vätgasen bäst kan introduceras på marknaden. Det prismässigt bästa alternativet är att producera vätgas med elektrolys på plats på en lite större tankstation med kapacitet att tillhandahålla 10 GWh vätgas om året vilket är lika med ca 800 kg vätgas/dag.
Redan idag skulle vi kunna flyga klimatneutralt på biobaserade flygbränslen. Nyckeln är att fånga och lagra överblivet kol när biobränslet produceras, vilket får en klimatkylande effekt. Forskning visar nu för första gången att vi kan genomföra nödvändiga längre flygresor utan att påverka klimatet.
Nyckeln till en ökad biodrivmedelsproduktion från skogens restströmmar är att kombinera produktionen med tekniker som fångar in koldioxid. Infångat biogent kol kan antingen bli råvara för en mångdubblad produktion av biodrivmedel för vägtransporter eller lagras för att minska koldioxidhalten i atmosfären. Teknikerna pekas ut som sannolikt viktiga för att nå Sveriges klimatmål i tid.
Nya forskningsresultat visar att det inom några år kan vara fullt möjligt för sjöfarten att välja förnybar flytande metan i tanken, i stället för fossil flytande naturgas, LNG. Med en kraftfull utbyggnad av antalet biogasanläggningar i Sverige går det att tiofaldiga den årliga produktionen av flytande biometan fram till 2045.
Vad är en säkrare tillgång på drivmedel värd? Och vilka värden tillför cirkulära produktionssystem? Dessa båda samhällsnyttor värderas nu för första gången i en ny forskningsstudie, som kan hjälpa beslutfattare att värdera fler nyttor, vid sidan av klimatnyttan, och göra mer välunderbyggda vägval.
Det finns potential att producera mer av råvaran för Sveriges största biodrivmedel HVO på hemmaplan, och ersätta en del av den omfattande importen av HVO och HVO-råvara. Den inhemska potentialen är dock inte tillräcklig för att täcka hela den nuvarande efterfrågan, visar ny forskningsrapport.
För att nå ett fossilfritt Sverige till 2045 står godstransportsystemet inför en nödvändig omställning, där elektrifiering är en viktig del. Det är aktuellt inte minst för sistamilen-leveranser när allt fler svenskar e-handlar sin mat på nätet. Projektet E-DEL har testat nya lösningar där eldrivna kylbilar används för leverans av mat i urbana miljöer.
Projektet ”E-handelsdistribution av livsme
Ny forskningsrapport jämför klimatnytta, kostnader och resurseffektivitet för tolv olika biodrivmedel från skogsrester. Rapporten är ett konkret verktyg för drivmedelsproducenter, motor- och fordonstillverkare, myndigheter och politiker som vill göra välgrundade och hållbara vägval.
Städernas bussflottor elektrifieras och biogasen trängs undan. Ska samhället gå miste om de investeringar som gjorts eller finns det en väg framåt för biogasen som drivmedel? Forskare har analyserat framtidsbilderna i det offentliga samtalet för att hitta svaren.
Närproducerat förnybart flygbränsle? I en färsk rapport tar forskare ett steg närmare en storskalig kommersiell tillverkning av biodrivmedel som kan kapa flygets växthusgasutsläpp.
Koncernen Chalmers Industriteknik är en forsknings- och utvecklingsorganisation med fokus på innovation för ett hållbart samhälle. Koncernen består av Stiftelsen Chalmers Industriteknik och dotterbolaget CIT Renergy.
Stiftelsen Chalmers Industriteknik grundades 1984 av Chalmers tekniska högskola med syfte att stärka svensk innovationsförmåga och nyttiggöra forskning. Som stiftelse saknar vi formell ägare och verksamheten grundas på stiftelsestadgarna. Stiftelsens uppdrag går ut på att, i samverkan med andra aktörer och med utgångspunkt i samhällsutmaningar och pågående forskning, identifiera, initiera och driva innovationsprojekt med stor potential att bidra till en hållbar samhällsutveckling.
Koncernen Chalmers Industriteknik har drygt 100 medarbetare, hälften med doktorsexamen, och omsätter årligen omkring 130 MSEK. VD är sedan 2016 Golaleh Ebrahimpur. Vi jobbar brett med innovationsledning och besitter djup teknisk kompetens inom organisationen samt i vårt gedigna nätverk av samarbetspartners.
I styrelsen finns representanter från såväl näringsliv som universitet. Koncernen har ledningssystem som är certifierade enligt kvalitet och miljö (ISO 9001 och ISO 14001). Tillsammans gör vi morgondagen redo för framtiden.
Sven Hultins plats 1
412 58 Göteborg
Sverige