Tarmvred efter fetmakirurgi kan förebyggas

Tarmvred som en följd av fetmakirurgi med metoden gastric bypass har blivit ett allt mer uppmärksammat problem. Orsaken är att tunntarmen snor in sig i slitsar som bildas efter operationen.

- Men tillståndet är lätt att förebygga. Man syr några extra stygn, det tar kanske tio minuter, säger Dag Arvidsson, docent i kirurgi med fetmaoperationer som specialitet.

Tarmvred innebär att en bit av tarmen kommer i kläm med symtom som svåra smärtor och kräkningar. I värsta fall, om inget görs, kan den inklämda delen av tarmen dö.

Tarmvred som en följd av gastric bypass som genomförs som titthålskirurgi (laparoskopi) är väl känt ända sedan man först började med tekniken i USA. I Sverige beräknas det handla om mellan fyra och fem procent under en femårsperiod av dem som genomgår ingreppet.

Snor in sig i fickor
- Vid gastric bypass kopplar man om tunntarmen och då bildas slitsar (fickor). Efter laparoskopi kan tarmarna röra sig väldigt fritt eftersom det finns mycket utrymme när fett i bukhålan försvinner. Då kan tarmen sno in sig i en sådan här ficka, säger Dag Arvidsson, docent och kirurg vid Centrum för titthålskirurgi.

Risken är mindre om ingreppet genomförs som öppen kirurgi. Då bildas oftast sammanväxningar i bukhålan som förhindrar att tarmen snor sig.

Några stygn extra
Enligt Dag Arvidsson är det relativt enkelt att förebygga tarmvred.
- Det kräver bara att man syr igen de här fickorna med några extra stygn. Det tar kanske tio minuter om man vet hur man gör. I USA rekommenderas detta starkt.

Vid Centrum för titthålskirurgi har man sedan starten 2006 genomfört omkring 400 fetmaoperationer - de flesta med metoden sleeve gastrectomy men ett hundratal med laparoskopisk gastric bypass.
- Av dem vi opererat med den metoden har två råkat ut för tarmvred. Nu gör vi de här extra stygnen på alla men det är inget man gör generellt i Sverige.

Tveksam studie
I Sverige planeras nu inom ramen för Svenska Obesitas Registret en studie där man vill jämföra fördelar med att sy igen fickorna med eventuella nackdelar - en studie som Dag Arvidsson anser är på gränsen till oetisk.

- Vore jag själv patient skulle jag aldrig ställa upp. Man menar att de här extra stygnen också kan orsaka skada. Därför vill man lotta vilka patienter som ska sys och vilka som inte ska sys. Men det är att driva kraven på vetenskaplig grund in absurdum när det finns så stora erfarenheter från USA. Vet man hur man gör är risken med att sy mycket mindre än att inte göra det.

Som exempel tar Dag Arvidsson fallskärmshopp.
- Ingen skulle komma på tanken att ha en kontrollgrupp för att se hur det går om man hoppar utan.

Gastric bypass är den vanligaste kirurgiska metoden vid fetma. Den innebär att övre delen av magsäcken skiljs från resten av magsäcken så att del bildas en liten ficka. Därefter sys en slynga av tunntarmen upp till fickan så att resten av magsäcken och en del av tarmen är bortkopplad. Mängden föda patienten kan äta begränsas och näringsupptaget blir lägre. I Sverige genomförs omkring 3000 sådana operationer om året varav 90% som titthålskirurgi.

Sleeve gastrectomy innebär att omkring 75 procent av magsäcken tas bort och resten omformas till ett smalt rör. Patienten kan inte äta lika mycket. Dessutom producerar den del av magsäcken som tas bort i stor utsträckning hungerhormonet ghrelin som påverkar aptiten. Omkring 300 sådana operationer genomförs i Sverige varje år. Troligen kommer dock antalet sleeveoperationer att öka de närmsta åren.