Överens över blocken: Så ska Stockholm bli Europas attraktivaste region 2050

Centerpartiet i Stockholms läns landsting
Moderaterna i Stockholms läns landsting
Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting
Liberalerna i Stockholms läns landsting
Kristdemokraterna i Stockholms läns landsting
Miljöpartiet i Stockholms läns landsting
Vänsterpartiet i Stockholms läns landsting

Alliansen, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har nått en blocköverskridande överenskommelse om den övergripande visionen och målen för den långsiktiga utvecklingen för Stockholmsregionen. Beslut väntas fattas under tillväxt- och regionplanenämndens sammanträde under torsdagen den 8 juni.

- När Stockholm växer snabbast av alla storstadsregioner i Europa behövs en smart och långsiktigt planering. Därför är jag stolt och glad att vi har lagt ideologiska skillnader åt sidan och lyckats landa en bred överenskommelse, säger Gustav Hemming (C), miljö- och regionplaneringslandstingsråd och ordförande för tillväxt och regionplanenämnden.

- Utvecklingsplanen ligger till grund för tillväxtarbetet i Stockholmsregionen och ska bidra med att jobbskapande och företagande förstärks. Samtidigt är det avgörande för utvecklingen av regionen att byggandet av nya bostäder förenklas och påskyndas, framförallt kring lättnaderna av strandskyddet, säger Nikolina Bucht (M), vice ordförande för tillväxt och regionplanenämnden.

-Stockholms län har en stark tillväxt, många vill bo och arbeta här. Därför är det mycket positivt att RUFS 2050 ställer tydliga mål om ett kraftigt ökat bostadsbyggande (22 000 bostäder per år) och en jämlik region med minskade folkhälsoklyftor. RUFS 2050 ska ge vägledning för hur ett ökat bostadsbyggande kan bidra till en socialt hållbar region, säger Jens Sjöström (S), andre vice ordförande för tillväxt- och regionplanenämnden.

- Gröna värden är viktiga även för människor i en attraktiv, växande storstad. Det är en stor tillgång att vi kan slå fast skyddet av de gröna kilarna, i en Stockholmsregion som samtidigt präglas av tillväxt, säger Mattias Lönnqvist (L), gruppledare i tillväxt- och regionplanenämnden.

- Stockholm ska ge barn och unga de bästa förutsättningar att växa upp i trygga och hållbara miljöer. Regionens starka ekonomi och ökande tillväxt ger goda förutsättningar för ny teknikutveckling som möter morgondagens behov, säger Lennart Nilsson (KD), gruppledare i tillväxt- och regionplanenämnden.

- Vi är särskild nöjda med att Stockholmsregionen nu sätter upp målet att halvera klimatpåverkan från vår konsumtion. Där ligger Stockholm högst i landet och det är ett viktigt steg för att kunna bli klimatneutral. Nu krävs att det följs upp med konkreta åtgärder från kommunerna och landstinget, säger Tomas Eriksson (MP) gruppledare Stockholms läns landsting.

- Vänsterpartiet arbetar för att hela länet ska leva. Tyvärr så ser vi en utveckling av ökade skillnader i medellivslängd, inkomst, socialt kapital och även utsatthet för exempelvis buller mellan länets invånare. Det är därför motiverat att ett av RUFS 2050:s huvudmål är en jämlik region, säger Anna Sehlin (V), gruppledare i tillväxt- och regionplanenämnden.

Fakta Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen – RUFS 2050

Idag beslutar tillväxt- och regionplanenämnden om utställningsförslaget till RUFS 2050. Under perioden 27 juni – 3 november 2017 får regionens aktörer chans att kvalitetssäkra innehållet i planen, som ska uttrycka Stockholmsregionens samlade vilja att bli Europas mest attraktiva storstadsregion.

Arbetet med nästa regionala utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050, har pågått sedan 2015. 

Planen har formell status som regionplan och är vägledande för såväl den fysiska planeringen som tillväxtarbetet i regionen de kommande åtta åren. 

Målen i RUFS 2050

Målen ska uppnås till 2050. De delmål som finns under vardera huvudmål ska vara uppnådda senast 2030.

Mål 1: En tillgänglig region med god livsmiljö

• Minst 22 000 bostäder per år behöver tillkomma. Nuläge: 15 000 färdigställda bostäder (2015), varav cirka 12 300 genom nyproduktion.
• Kollektivtrafikens restid mellan regionala stadskärnor, och till Arlanda flygplats, ska vara konkurrenskraftig med bilens restid. Nuläge: 0,9 – 2,2 restidskvot (mellan regionala stadskärnor på samma regionhalva 2017).
• Andelen av länets invånare som upplever besvär av trafikbuller och dålig luftkvalitet ska inte öka. Nuläge: Andel som upplever besvär av trafikbuller uppgår till 19 procent och andelen som besväras av dålig luftkvalitet uppgår till 8,4 procent (2009).
• Minst 95 procent av ny bebyggelse bör tillkomma i de områden som utpekas som regionalt prioriterade bebyggelselägen. Nuläge: 78 procent av länets bebyggelse återfinns i regionalt prioriterade bebyggelselägen.

Mål 2: En öppen, jämlik, jämställd och inkluderande region

• Skillnaderna i förväntad medellivslängd mellan olika socioekonomiska grupper och kommuner i länet ska minska och medellivslängden ska öka för samtliga. Nuläge: Förväntad medellivslängd för kvinnor är 84,4 år och för män 80,8 år (2016).
• Förvärvsfrekvensen hos befolkningen mellan 20–64 år ska vara väl över 80 procent för både kvinnor och män och gapet mellan inrikes- och utrikesfödda ska minska. Nuläge: Förvärvsfrekvensen för hela befolkningen är 79,4 procent. För inrikesfödda kvinnor och män 84,9 procent och hos utrikesfödda män 69,7 procent och för utrikesfödda kvinnor 63,2 procent (2015).
• Andelen gymnasieelever med en gymnasieexamen inom tre år ska överstiga 80 procent och skillnaderna mellan elever i länets olika kommuner ska minska. Nuläge: 65,9 procent. Skillnaden mellan elever i olika kommuner är
  28,7 procentenheter (2013/14).
• Andelen som känner tillit till sina grannar ska öka samt otrygghetens påverkan på livskvaliteten och invånares utsatthet för våldsbrott ska minska.
  Nuläge: 7,8 procent saknar tillit till sina grannar (skillnaden mellan olika kommuner, inklusive stadsdelar i Stockholms stad är 13,8 procentenheter, 2014). Andelen som utsatts för brott mot enskild person uppgår till 15 procent och andelen som upplever att otryggheten påverkar livskvaliteten uppgår till 17 procent (2015).

Mål 3: En ledande tillväxt- och kunskapsregion

• Andelen sysselsatta med högre utbildning, respektive sysselsatta inom kunskapsintensiva yrken ska vara minst 55 procent för både kvinnor och män. Nuläge: Andelen sysselsatta med högre utbildning uppgår till 49,8
• procent och andelen sysselsatta i kunskapsintensiva yrken uppgår till 50,1 procent (2015).
• Antalet nystartade företag ska öka till 18 per 1 000 invånare. Nuläge: 16,1 nystartade företag per 1 000 invånare (2015).
• Privata och offentliga investeringar i forskning och utveckling (FoU) ska uppgå till minst 4,5 procent av bruttoregionalprodukten. Nuläge: De totala investeringarna i FoU uppgår till 3,8 procent av BRP
• (2015).
• Samtliga invånare, företagare och offentlig sektor ska ha tillgång till fast och mobil bredbandsuppkoppling med höga överföringshastigheter. Nuläge: 90,3 procent av hushållen, 85,6 procent arbetsställen totalt, 9,1 procent hushåll och 13,2 procent arbetsställen i glesbebyggda områden (2016).

Mål 4: En resurseffektiv och resilient region utan klimatpåverkande utsläpp

• De direkta utsläppen av växthusgaser ska vara mindre än 1,5 ton per invånare. Nuläge: 2,7 ton per invånare (2014).
• Den totala energianvändningen i Stockholmsregionen ska uppgå till högst 40 TWh. Nuläge: 49 TWh (2014).
• Andelen förnybar energi ska vara minst 75 procent. Nuläge: 52 procent i hela Sverige (2014).
•  Utsläppen av växthusgaser ur ett konsumtionsperspektiv ska halveras. Nuläge: ca 11 ton per invånare i hela Sverige (2014).
• Kollektivtrafikens andel av de motoriserade resorna ska öka med 5 procentenheter jämfört med idag. Nuläge: Kollektivtrafikens andel av de motoriserade resorna uppgår till 49 procent (2015).
• Minst 70 procent av alla resor inom länet ska ske med gång, cykel och kollektivtrafik. Nuläge: 59 procent (2015).
• Cykelandelen av alla resor i länet ska vara 20 procent i enlighet med målsättningen i den regionala cykelplanen. Nuläge: 7 procent (2015).
• Hushållsavfallet ska ha minskat till högst 360 kilo per person och år och minst 65 procent, inklusive matavfallet, ska materialåtervinnas. Nuläge: 477 kilo och 35 procent (2015).