Får man önska mer verkstad och mindre snack?

Det fyraåriga bryttillståndet för cementtillverkningen i Slite har gett oss och svensk bygg- och anläggningssektor ett välkommet och viktigt andrum. Fyra år är inte en lång tid i vår värld, men ger oss utrymme att arbeta för långsiktiga förutsättningar för verksamheten, samtidigt som vi kan lägga fullt fokus på klimatomställningen till 2030.

Den senaste tidens säkerhetspolitiska utveckling visar också på vikten av en leveranssäker och robust byggmaterialförsörjning, som en del av den civila och militära beredskapen. Jag tycker att det var klokt av MSB att klassa vår fabrik i Slite som en del i vårt totalförsvar. Det tydliggör den strategiska betydelsen som cementtillverkningen har och det förpliktigar också en omställning för upprätthållen konkurrenskraft i verksamheten.

Planen för vår omställning ligger fast och vägen dit är utstakad. Vi vet vad vi behöver göra och och vi vet att det är rätt väg att gå. Redan om sju år vill vi driftsätta en fullskalig CCS-anläggning i Slite för att fånga in och lagra fabrikens samlade utsläpp om upp emot 1,8 miljoner ton koldioxid årligen. Det motsvarar ca tre procent av Sveriges totala utsläpp.

Vårt CCS-projekt är unikt i sitt slag i världen och befinner sig just nu i en spännande fas, genomförbarhetsstudien. Under 2023 kommer vi att borra djupare i val av teknik, energibehov, infrastruktur, logistik och kostnader och även påbörja de tillståndsprövningar som krävs för den framtida anläggningen. När genomförbarhetsstudien är klar i slutet av året går projektet in i detaljprojekteringsfasen. Vi arbetar med målbilden att kunna fatta ett slutgiltigt investeringsbeslut för CCS-anläggningen år 2026/2027.

Tekniken är redo, marknaden vill bygga med klimatpositiv cement, helst imorgon, och mycket ser ut att kunna falla på plats. Samtidigt återstår det en del för att vi ska klara tidsplanen till 2030. De största knutarna som måste lösas upp nu är långsiktiga miljötillstånd som möjliggör omställning för Slitefabriken och att elförsörjningen till och på Gotland kraftigt förstärks innan 2030.

Jag uppfattar att det finns ett starkt och brett politiskt stöd i Sverige för att få viktiga pusselbitar på plats. Det känns riktigt motiverande! Den svenska regeringen klargjorde också nyligen att Svenska Kraftnät ska prioritera en ny elledning till Gotland till 2030. Nu krävs det omgående – under våren 2023 – ett beslut från Svenska kraftnät om stamnätsförbindelse till Gotland, inklusive ett åtagande med en tidplan.

Under en längre tid (tyvärr lite för länge) har det pratats om att marknaden spelar en viktig roll för att säkerställa nödvändig utveckling, inom bland annat energiområdet. Utan att underskatta näringslivets ansvar, så menar jag att det nu snarare är läge att lyfta fram politiken och det politiska ledarskapets avgörande roll för att verkställa angelägna klimat- och industriprojekt.

Myndigheter är hårt pressade och arbetsbelastningen är hög. Regelverk och ramverk är bitvis onödigt omständliga och inte tillräckligt stödjande för att få till en nödvändig omställning i industrin.

För min del ser jag gärna mer av politiskt ledarskap de kommande åren. Då kommer marknaden (i detta fall jag och mina kollegor inom cement- och betongindustrin) kunna göra vår del för att de stora klimatprojekten blir verkstad. Det är ju det vi ingenjörer är bra på.

Karin Comstedt Webb, vice vd Heidelberg Materials Sverige