Brist på lokalt insamlade ängsfrön fara för mångfalden

Svensk naturvård ligger långt efter exempelvis USA när det gäller lokal hantering av frön från inhemska växtarter. Intresset är stort för handelns fröpåsar med färdiga blandningar, men ingen har koll på det genetiska ursprunget.
– Det kan få allvarliga konsekvenser att flytta växter och frön såhär mellan olika delar av landet, varnar naturmiljökonsulten Cassandra Karlsson.

Intresset för handelns påsar med ängsfröblandningar ökar för varje år i Sverige. Allt från privata trädgårdar till nya rondeller och rastplatser pryds av blommande ängsväxter i den biologiska mångfaldens namn. Men det finns en fråga som ingen verkar ställa: varifrån kommer fröerna? Ingen utom Cassandra Karlsson.

– Köper du en färdig blandning så kan du få frön från en skånsk gulmåra och en liten blåklocka från Uppland, oavsett var i landet du har tänkt så fröna och det är skrämmande ur ett biologiskt perspektiv att ingen i Sverige verkar veta vilka genetiska egenskaper som sprids genom dessa frön! säger Cassandra Karlsson.

Hon arbetar som naturmiljökonsult på Calluna AB och har mångårig erfarenhet av fröinsamlingsmetodik och kunskaper i genetisk mångfald. Hon har försökt öka medvetenheten om frågan i flera år.

Risk för allvarliga konsekvenser

Våra vilda växter har anpassat sig under många århundraden till lokala skillnader i exempelvis klimat, jordmån och specifika pollinatörer. De insådda växterna är däremot inte lika bra anpassade till sin nya växtplats.

När vi flyttar frön eller plantor över längre avstånd rubbar vi den genetiska variationen i det nya området. Om de insådda växterna börjar korsa sig med den vilda populationen i området kan det leda till att arten klarar sig sämre eller i värsta fall slås ut. Kanske påverkas även lokalt anpassade pollinatörer och många andra ekologiska samband som vi inte ens kan överblicka. Dessutom riskerar vi att tappa det genetiska kulturarvet när fröer sprids mellan helt olika delar av landet.

– Det spelar stor roll VAR och HUR växternas frön är insamlade, berättar Cassandra Karlsson. Om många frön samlas från ett fåtal plantor, istället för ett stort antal plantor med få frön från varje, ökar risken att fröpåsen mångfaldigar en lägre genetisk variation än vad arten har naturligt.

Skillnader mellan USA och Sverige

Cassandra växte upp och utbildade sig till biolog i USA och flyttade tillbaka till födelselandet Sverige först 2017. I USA arbetade hon under flera år inom olika naturvårdsprojekt, som bekämpning av invasiva växtarter, naturvårdsbränningar – och just fröinsamlingar åt lokala genbanker för vilda växter.

Idag arbetar hon i Sverige bland annat åt Trafikverket och andra aktörer i samhället med frågor kring fröinsamling och sådd av inhemska arter. Hon slås ofta av hur naturvårdsarbetet skiljer sig åt mellan de båda länderna.

– När det gäller fröer från vilda växter är allt helt tvärtom! I USA samlas fröer in systematiskt med en vetenskapligt utarbetad metodik. Fröerna bevaras, odlas och säljs via ideella institutioner, men allmänhetens intresse för att köpa dem är däremot svalt. Här i Sverige vill nästan alla så en blomsteräng, men vi saknar ett genomtänkt arbete med att samla in och sprida lokala fröer. Vi har dock kommit längre än USA i arbetet med att kartlägga våra växters utbredning i landet, berättar Cassandra.

Mer lokal insamling i framtiden

På sikt tror Cassandra att lokala fröbanker kan få allt större betydelse, kanske i samband med ett förändrat klimat och fler extrema väder.

– I USA kunde vi exempelvis använda ett områdes insamlade fröer vid återskapandet av förstörda havs- och våtmarksområden efter orkanen Sandy, berättar hon. 

I Sverige har frågan om lokalt insamlade fröer börjat dyka upp inom bland annat kommuner, vid nya vägprojekt och hos ideella miljöorganisationer. Cassandra konstaterar att många vill veta mer om hur det svenska arbetet med insamling av fröer från våra vilda växter kan förbättras. I höst kommer hon exempelvis att föreläsa i ämnet vid konferensen Biologisk Mångfald i Skåne i november och hon ser fram emot många framtida projekt där hon och kollegorna får göra skillnad.