Kulturmiljön i Forsåker och om kraften att följa med sin tid

Kan en plats ha en inneboende kraft att ständigt utvecklas för att vara relevant för sin samtid och framtid? I Forsåker är frågan relevant. Här finns en historia att bevara och en framtid att leva upp till. Det är dags att väcka en spännande plats till liv, att öppna upp och låta människor mötas och leva här igen. En ny stadsdel ska växa fram i en industrihistorisk kulturmiljö - ett uppdrag som har att balansera många olika perspektiv. Hur ser egentligen arbetet ut med att omhänderta Forsåkers industriella arv och samtidigt låta nya krafter flöda i området?

Forsåkerområdets arv rymmer mänskliga livsöden, svensk industrihistoria och en samhällsutveckling som bidragit till det som idag är Mölndals stad. Bruksområdet har varit stängt sedan många år och kvar finns ett antal byggnader och miljöer som vittnar om pappersbrukets utveckling genom århundraden. Området har ständigt anpassats utifrån olika tider när olika behov varit aktuella och fått stå i fokus. Så även i framtiden nu när en ny stadsdel ska växa fram. Det kommer skapas nya lager och Forsåkerområdet behöver fortsätta att formas med sin tid.

HUR VI ARBETAR MED KULTURMILJÖN I FORSÅKER

Vi har uppgiften att utveckla Forsåkerområdet till en öppen och levande del av centrala Mölndal. Forsåker ska bli stadsdelen som binder samman Innerstaden med Kvarnbyn och som har sin egen unika identitet. Arbetet innebär att förena och balansera många perspektiv som behöver fungera sida vid sida i den nya stadsmiljön. Bland dessa grundläggande perspektiv finns: en god boendemiljö, omhändertagande av kulturvärden, grönska och ekosystem, hantering av ån och dagvatten, hållbar resande och trafikplanering, platser för möten, lek och rekreation, fungerande verksamheter och kommersiella flöden, arbetsplatser och service så som skola/förskola, en balanserad ekonomi och grundläggande krav för en hållbar och trygg stad.

Arbetet med kulturmiljön tar sin utgångspunkt i Mölndals stads kulturmiljöprogram. Där beskrivs tre grundläggande värden i kulturmiljön inom Forsåkerområdet: det nödvändiga vattnet, olika typer av bostäder samt industribyggnaderna.

Kulturmiljöprogrammet tydliggör att Forsåkers industribyggnader och vattenanläggningar idag inte omfattas av något lagskydd. Därför har vi under de gångna åren arbetat ihop med Mölndals stad och sakkunniga inom kulturmiljöfrågor för att utforma förslag till bestämmelser i den kommande detaljplanen. Bestämmelser som både skyddar byggnaderna och möjliggör en utveckling, så de återigen kan få nytt liv och nya funktioner.

Så arbetar vi med forsen - det nödvändiga vattnet 

Mölndalsån och fallet har alltid haft stor betydelse och varit utgångspunkten för företagsamhet och bebyggelseutveckling i området. Den präglar Forsåkers karaktär och identitet. Genom övre delen av området är ån idag kulverterad under mark. Här kommer vattnet att lyftas fram och åter bli tillgängligt i den nya stadsmiljön. Den industriella karaktären går igen i den gjutna ränna som vattnet kommer gå i. I södra delen slingrar sig ån fram i ett lugnare tempo, omgärdat av naturstensmurar. Dessa kommer att restaureras och finnas kvar. 

En annan tidigare funktion som återigen kommer kunna tas i bruk är utvinning av energi från vattnet. Ett lokalt vattenkraftverk planeras återstartas i samma industribyggnad som under brukets dagar inrymde dåtidens turbiner. Läs mer om arbetet med ån.

Med omdaningen av Forsåker kommer vattnet återigen få en central plats i området. Som en pulsåder och energikälla för människor och verksamheter att samlas kring och vistas vid. Å-promenaden, Forsetorget och Vattentorget blir nya mötesplatser för alla i Mölndal. Vi kommer berätta mer om utformningen av det offentliga rummet i Forsåker framöver och om möjligheten att doppa fötterna i vattnet vid Vattentorget! 

Olika typer av bostäder 

Kulturmiljön i och runt Forsåker utgörs även av de bostäder som under årens lopp byggts för anställda i anslutning till fabrikerna. Kombinationen av industri- och bostadsbebyggelse skapar en helhetsmiljö som speglar hur många av de tidiga industrietableringarna kom att utvecklas till egna samhällen. Bostädernas olika utföranden vittnar om hierarkier som rådde i brukssamhället. Disponentbostaden ”Villa Korndal” och intilliggande tjänstemannavilla ”Tibellska”, väster om Forsåkerområdet, samt bostäderna för fabriksarbetarna som huvudsakligen byggdes i Kvarnbyn på sluttningarna nordost om Forsåkerområdet, är exempel som fortsatt synliggör detta.

Inom Forsåkerområdet finns idag två äldre bostadsbyggnader men dessa påverkas av föreslagen struktur i detaljplanen. De ligger utmed Norra Forsåkersgatan som löper i planområdets nordöstra kant. I söder ligger ”Rudströmska villan” med omgivande trädgård och allé. Byggnaden ligger inom ett område som i den kommande detaljplanen är avsatt för byggnation av en ny förskola. Där kan den bevaras, anpassas och bli en del av förskoleverksamheten om Mölndals stad fattar ett sådant framtida beslut. Alternativt fattas beslut om att den får utgå till förmån för förskoleverksamhetens ändamål. I norra delen av Norra Forsåkersgatan finns ”Läkarvillan” (B219), en mindre trävilla som bl a huserat Rosendalsfabrikens bruksläkare men som stått tom sedan en längre tid. Den kommer att behöva ge plats för huvudgatan som leder in till områdets nya grundskola och de tre förskolorna. Det blir Mölndals stads tekniska förvaltning som har att hantera byggnaden i samband med byggnation av infrastrukturen längre fram. Intill Läkarvillan låg ”Rosendahls kasernen” som uppfördes i mitten på 1800-talet och användes som hyreskasern/arbetsbostad för Rosendals fabriker. Den låg på platsen som i detaljplanen är avsatt för byggnation av en ny grundskola och revs under sommaren 2021 efter beslut i byggnadsnämnden.

Industribyggnaderna i Forsåker

Industribebyggelsen som finns bevarad i området har vuxit fram under en lång tidsperiod och speglar dess tidigare funktioner inom papperstillverkningen och olika arkitektoniska ideal. Ett karakteristiskt drag är just de olika tidslagren, den stora variationen och hur de ligger tätt placerade eller sammanbyggda utmed åns båda sidor. Kulturmiljöprogrammet anger två inriktningar för den framtida utvecklingen av byggnaderna: att bebyggelsens unika karaktärsdrag inte förvanskas samt att tillbyggnader, ombyggnader och andra ändringar bör ha ett medvetet förhållningssätt till bebyggelsens industrikaraktär. Detta är grundlinjen för utvecklingsarbetet kopplat till industribyggnaderna i Forsåker.

Forsåkers vision beskriver Forsåker som ”kraftkällan” - en energigivande livsmiljö och ett spännande besöksmål som binder samman Mölndals stadskärna. Inriktningen är att industribyggnaderna, som utgör kärnan i Forsåker (industrikärnan), ska bevaras och utvecklas för att fyllas med nytt liv. För att både säkra den historiska miljön och möjliggöra ny utveckling har en omfattande arbetsprocess behövts. Arbetet har gjorts med stor omsorg och utifrån många olika perspektiv för att kunna presentera ett genomförbart förslag i den kommande detaljplanen.

Arbetet med industrikärnan kan beskrivas i tre delar:  

1. Skyddande åtgärder innan ombyggnation

Flertalet byggnadstekniska utredningar har genomförts de senaste åren för att öka kunskapen om byggnadernas befintliga skick efter att ha stått oanvända och ouppvärmda sedan bruket försattes i konkurs 2006. Lämpliga åtgärder identifierades för att skydda byggnaderna från fortsatt negativ påverkan från fukt och kyla. Arbetet påbörjades 2015 och under 2018 fattade Mölndala Fastighets AB beslut om ett utökat åtgärdsprogram fram till 2022. Insatserna har prioriterats till byggnaderna i industrikärnan med störst behov. De har fokus på tätning och långsam uppvärmning för att minimera skada på byggnadernas fasader och bärande konstruktioner. Bland annat har den långsträckta byggnaden i områdets mitt klätts in för att motverka fukttillförseln, en åtgärd vi kommer ge flera byggnader i närtid. Byggnaderna behöver också varsamt värmas upp, en kostsam åtgärd med hjälp av el-aggregat. Därför jobbar vi just nu med att installera fjärrvärme i området tillsammans med Mölndal Energi, för temporär användning och kommande byggfas.

Exempel på skyddsåtgärd: Byggnad 10 har klätts in för skydda mot fukttillförsel.

Möjligheten att redan nu påbörja en mer omfattande renovering och ombyggnation har att göra med den kommande detaljplanen. Först när den är beslutad och vunnit laga kraft kan investeringarna göras i den nya infrastruktur, av el, värme, vatten och avlopp, som är en förutsättning för att kunna bygga om och nyttja byggnaderna.

2. Bestämmelser i detaljplanen som skyddar byggnaderna och ger förutsättningar för utveckling

De äldre industribyggnaderna har idag inget lagskydd om bevarande. I arbetet med industrikärnan har det därför varit en viktig uppgift att utforma ett sådant skydd i den kommande detaljplanen. Genom en arbetsgrupp med olika kompetenser och från både Mölndals stad, Mölndala Fastighets AB och externa sakkunniga har samtliga byggnader noggrant gåtts igenom och varsamhetsbestämmelser utformats. Både för övergripande värden och detaljerat utifrån specifika egenskaper i varje unik byggnad, som exempelvis fasadmaterial och fönster. Utgångspunkten har varit att balansera skydd av kulturvärden med genomförbarhet och möjliggörandet av en flexibel användning för den fortsatta utvecklingen av området.

Områdets synliga tidslager från olika epoker och olika funktioner är en viktig aspekt i det kulturhistoriska värdet. Det vittnar om Forsåkerområdets ständiga utveckling och går som en röd tråd genom områdets brokighet. Olika lager bevaras och nya tillförs. Det innebär att de gamla tidslagren ska bevaras eller återskapas lika de befintliga, om de inte kan renoveras utan behöver ersättas. Det innebär också att de nya tidslager som tillåts adderas till de gamla byggnaderna, ofta i form av påbyggnadsrätter om en eller två våningar, får ha en nutida karaktär. De blir Forsåkers nya tidslager.

Idag är många av byggnaderna i Forsåker i behov av omfattande investeringar för att de återigen ska kunna användas på ett tryggt och fungerande vis. Det stora renoveringsbehovet är på många håll att jämföra med att bygga upp nya byggnader eftersom bärande konstruktioner, fasader, tak och ledningar för el, vatten och avlopp är uttjänt eller bristfälligt enligt nuvarande lagstiftning. Därtill ska de äldre tidslagren tas om hand och restaureras på ett varsamt sätt. När en byggnad renoveras kommer det göras utifrån att byggnaden får ett nytt syfte och en ny användning t.ex. som restaurang, arbetsplats eller nytt museum. Varje verksamhet har sina unika behov och att fylla de gamla byggnaderna med nytt liv handlar om att både bevara och att skapa förutsättningar för dessa nya funktioner. Att kunna bygga på en till två nya våningar är en viktig pusselbit för att kunna skapa bra förutsättningar för de företag och aktörer som ska verka och vara livskraftiga i den framtida industrikärnan. Läs med om visionerna för framtida innehåll i industrikärnan.

3. Nytt innehåll bär kostnader för bevarande

Den tredje delen av arbetet med industrikärnan handlar om att skapa ekonomiskt hållbara förutsättningar för byggnadernas omhändertagande och långsiktiga utveckling. Det är ett betydande ekonomiskt åtagande för den part som har att hantera utvecklingen.

Redan 2013 formulerades en ansats till hur industrikärnan skulle hanteras gemensamt av de aktörer som ingår i Forsåkers konsortium. Detta visade sig inte genomförbart och därefter har det funnits olika utgångspunkter kring vilken part eller parter som kan ta sig an uppdraget. Eftersom det är ett uppdrag som innebär stora risker och kostnader men också en fantastisk möjlighet i att skapa något unikt kräver det mycket av en framtida utvecklare.

Under 2020 ställde Mölndala Fastighets AB ut en extern förfrågan till marknaden med ett omfattande affärsupplägg. Återkopplingen från marknadens aktörer var att åtagandet sågs som allt för omfattande, sett till antalet äldre byggnader med tillhörande risk och komplexitet. Det globala läget med Covid-19 hade sannolikt också en påverkan på riskbedömningen eftersom området planeras för kommersiell verksamhet innefattande besöksnäring, restauranger och andra upplevelserelaterade verksamheter. Detta föranledde en översyn av omfattningen av antalet byggnader som ska bevaras i detaljplanen.

Olika scenarier och alternativ har bedömts. De har vägts jämte varandra för att skapa en så begränsad påverkan på det samlade kulturvärdet som möjligt och samtidigt få till en tillräckligt stor riskreducering. Att bedöma ekonomisk risk i komplexa projekt som detta innefattar faktorer som kostnadsberäkningar för renoveringar och intäktsbedömningar kopplat till möjligheter för framtida uthyrning samt områdets samlade förutsättningar för bärkraftiga verksamheter. Här bidrar t ex fler bostäder till minskad risk genom sitt tillskott av flöden av människor. I hur stor grad en byggnad har flexibilitet att kunna anpassas efter olika typer av verksamheter eller om den har många fasta förutsättningar ökar och minskar också risk. Oavsett vilken eller vilka parter som kommer bära utvecklingsansvaret för industrikärnan så behöver det finnas en ekonomisk hållbarhet i att kunna genomföra det som ska bevaras och utvecklas i den kommande detaljplanen.

Bedömningar av hur de olika alternativen påverkar kulturvärdet har analyserats med utgångspunkt i stadens kulturmiljöprogram. En minskning av antalet bevarade byggnader innebär tyvärr i alla alternativ någon form av påverkan på det samlade kulturvärdet. Arbetet med översynen har sökt att alltjämt bevara en kärna av industribebyggelse som är sammanhållen invid ån. I ett gemensamt övervägande med Mölndals stad förslås därför en något förändrad struktur i den kommande detaljplanen.

Förändringen består i att två delar utgår i industrikärnans västra del. Delarna består av en verkstadsbyggnad från 1920-tal samt en större lagerbyggnad från 1950-tal med tillhörande kopplingsbyggnad mot en intilliggande fastighet. På ytan föreslås ett nytt kvarter med bostäder och lokaler i bottenvåningarna, bland annat restauranger mot det framtida Vattentorget. En förändring föreslås också på en del av den långsträckta byggnad 10 mitt i industrikärnan. Genom en uppdelning öppnas mittenpartiet upp för att ge plats till torg som ramas in av industribebyggelsen och blir en målpunkt när man uppifrån Kvarnbygatan ser ner i stråket mot vattnet och industrikärnan.

Genom arbetet har målsättningen alltjämt varit att kunna bevara och skydda så många av Forsåkers karaktärsbärande byggnader som möjligt. Den totala ytan som de 11 kvarvarande byggnaderna utgör tillsammans är ca 18 000 kvm vilket fortsatt är en betydande volym och en unik tillgång. Föreslagen struktur genomgår nu extern sakkunnig granskning. Den blir tillgänglig som en del av den kommande detaljplanens miljökonsekvensbeskrivning. När detaljplanen ställs ut till granskning kommer även Länsstyrelsen att yttra sig över förslaget.

SÅ SYNLIGGÖRS OMRÅDETS INDUSTRIHISTORIA I FRAMTIDEN

Forsåker har en historia som har berört människor under flera århundraden. Många människor har direkta kopplingar till pappersbruket och kan vittna om livsöden, händelser och arbetet på bruket. Dessa berättelser levandegör våra fysiska platser och behöver finnas tillgängliga på många olika sätt. Många är aktörerna och personerna som redan gör detta. Stadsmuseet och Hembygdsföreningen för att nämna två. På vår hemsida finns mer beskrivningar om områdets historia och människorna som arbetat här.

Inom Forsåkerområdet kommer industrihistorien att sätta sin prägel på flera olika sätt. Både i utformningen av den fysiska, byggda miljön och genom andra upplevelser. I Forsåkers kvalitetsprogram beskrivs och målsätts detta på ett utförligt sätt. Programmet är under slutbearbetning och kommer finnas tillgängligt ihop med den kommande detaljplanen.

Bärande delar i arbetet med att synliggöra industrihistorien i Forsåker är:

1. Bevarande och utveckling av kulturmiljön i Forsåker. I upprustningen av befintliga industribyggnader och i den nya utformningen av forsen och åns ränna genom stadsmiljön.

2. Industrikärnans yttre miljö. I byggnationen av nya torg, stråk och platser ska gestaltningen synliggöra industriarvet och förena detta med den kreativa inriktning som bär områdets vision framåt. Det planeras också för en historiepromenad som ska gestaltas genom området och berätta om olika platsers funktioner.

3. Besöksmål och skapande verksamheter. Utvecklingsarbetet för att fylla industri-byggnaderna med nytt liv präglas av industriarvets kreativitet och företagsamhet. Det historiska skapandet av papper, färger och otroliga mönster ger inriktningen att söka nya skapande verksamheter som vill vara del av det framtida Forsåker. Läs mer om visionen för industrikärnan som besöksmål.

Exempel på hur dansen tar plats i Forsåker. I bilden syns Marco Wihlborg och Mia Hellberg i byggnad 18.

4.Områdets nya bebyggelse. Det finns gestaltningsprinciper för nya bostadskvarter, skola/förskolor och kontorsbyggnader som hämtar sin karaktär från industrikärnans brokighet, material och färgsättning. Även gator och parker bidar till att lyfta historien. Exempelvis ges Rudströmska parken en medveten trädgårdskaraktär för att synliggöra områdets odlingshistoria och områdets många gator föreslås namnges med koppling till industriarvet.

Material- och kulörpalett ur Forsåkers kvalitetsprogram. 

För att summera det omfattande arbetet med kulturmiljön i Forsåker som pågått fram till idag är nyckelfaktorn den kommande detaljplanen. Den ger området både skydd och de förutsättningar som krävs för att komma igång med omdaningen.

Avslutningsvis, och som svar på frågan om en plats kan ha en inneboende kraft att ständigt utvecklas för att vara relevant för sin samtid och framtid, så tror vi att det är så. Forsåker har en kraft i områdets historia, i det forsande vattnet och i den själ och karaktär som inte definieras enskilt av någon detaljplan eller gränsdragning, utan som spänner över så mycket mer i de omkringliggande omgivningarna utmed Mölndalsåns sluttningar och dalgång. Här finns en historia att bevara och en framtid att leva upp till.