Så skapar Burlöv bättre förutsättningar för elevernas lärande

I Burlövs kommun pågår ett ständigt arbete med att utveckla undervisningen i skolorna. Med sin medverkan i forskningsprogrammet IFOUS har de visat att kollegiala samtal och ett starkt ledarskap kan göra stor skillnad för skolutvecklingen. Genom att skapa en kultur där lärare och rektorer samarbetar och ständigt reflekterar över sin undervisning, har de lyckats skapa bättre möjligheter för eleverna att nå framgång i sitt lärande.

Här kan du läsa om varför detta arbete har varit så framgångsrikt och hur det har gått till.

Kollegiala samtal – en viktig del i utvecklingen

Kollegiala samtal innebär att lärare möts för att diskutera sina erfarenheter och idéer kring undervisning. I Burlöv har detta skett på flera olika sätt:

• Samtalsgrupper på skolorna: Lärare har haft regelbundna möten för att dela med sig av vad som fungerar bra och vad som kan förbättras.
• Lärgrupper för rektorer: Rektorerna har också haft egna grupper där de diskuterat hur de kan stötta lärarna.
• Gemensamma samtalsledare: En särskild grupp samtalsledare har hjälpt till att styra diskussionerna och hålla fokus på viktiga frågor.

Genom dessa samtal har lärarna fått möjlighet att utveckla nya metoder och bättre förstå vad eleverna behöver för att lyckas.

Casemetodik – att arbeta utifrån verkliga exempel

Ett särskilt effektivt sätt att samtala har varit att använda så kallad casemetodik. Detta innebär att lärarna utgår från verkliga exempel, till exempel en elevs specifika behov, och diskuterar hur undervisningen kan utformas för att hjälpa både den eleven och andra elever.

• – Genom att titta på enskilda elevcase kunde jag få tag i små specifika saker som bidrog till stor utveckling i undervisningshandlingar för hela elevgruppens lärande, säger en lärare i grundskolan.

Fokus på behov istället för svårigheter

En stor förändring som samtalen har lett till är att lärarna nu tänker mer på vad eleverna behöver för att lyckas, snarare än vilka svårigheter de har. Det handlar om att se möjligheter och utforma undervisningen på ett sätt som gynnar alla elever.

Ledarskapets roll i utvecklingen

Rektorerna har haft en central roll i arbetet med att utveckla undervisningen. De har inte bara organiserat samtalen, utan också deltagit aktivt i dem. Detta har gjort att lärarna har känt sig stöttade och vågat prova nya idéer.

Konkreta handlingar och trygghet

Rektorerna har också varit noga med att fokusera på konkreta handlingar – vad kan vi göra här och nu för att förbättra undervisningen? Samtidigt har de arbetat för att skapa en miljö där alla känner sig trygga att dela både framgångar och sådant som inte gått som planerat.

Bättre förståelse och riktat stöd

Genom att ha en nära dialog med lärarna har rektorerna och förvaltningen fått en bättre bild av vilka utmaningar skolorna står inför. Detta har gjort det möjligt att ge rätt stöd och skapa goda förutsättningar för fortsatt utveckling.