Cancerpatienter missnöjda med Försäkringskassan

Sverige har deltagit i ett EU-projekt som kartlade vilka sociala och ekonomiska konsekvenser en cancersjukdom innebär. Det handlade om allt från arbetsliv och Försäkringskassan till väntetider och behandlingsplaner. Det är BRO, Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation, som har stått för genomförandet i Sverige. Men undersökningen vände sig till alla som har eller har haft cancer - oavsett cancerform.

Initiativet kom från Italien och syftade till att kartlägga eventuella skillnader inom EU när det gäller hur en cancersjukdom påverkar enskilda patienters ekonomi och arbetsliv, och man vill försöka få gemensamma EU-riktlinjer som gäller för cancerpatienter i arbetslivet.

- Vissa frågor var gemensamma för alla länder, andra var utarbetade enbart för Sverige för att vi ska kunna skapa oss en bild och veta vilka förbättringar vi behöver här, säger Arja Leppänen, projektledare för kartläggningen och styrelseledamot i BRO.

Totalt var det 714 personer som svarade på enkäten, och de som svarade bodde i hela landet. 81,7 % av dem som svarade var personer i yrkesaktiv ålder, alltså yngre än 65 år, så därmed fick man ett bra svarsunderlag till frågorna.

82,4 % av dem som arbetade heltid tidigare har förändrat sin arbetstid till deltidsarbete, och orsaken till det har varit trötthet, smärtor, biverkningar av medicinering och att man inte klarar av att utföra sina arbetsuppgifter på samma sätt längre. Detta har medfört att ekonomin har påverkats negativt som en följd av sjukdomen, och över hälften av dem som svarade upplever sina karriärmöjligheter, möjlighet till löneutveckling och aktuell sysselsättningsgrad som sämre. Det enda som man upplever har förbättrats är arbetsglädjen och relationen till arbetskamraterna.

Totalt anser 59,7% av dem som svarade att anställningsskyddet för den som drabbas av cancer inte är tillräckligt bra i Sverige, och de anser att möjligheten till att förändra sin arbetstid under pågående behandling och efteråt bör vara en rättighet för cancerpatienter. Att drabbas av cancer är mer komplicerat än bara medicinsk behandling och medicinering, man ska inte glömma den psykiska delen av att få cancer.

Över hälften av dem som svarade var missnöjda med Försäkringskassans hantering av deras ärende och de ansåg att det var viktigt att förändra Försäkringskassans arbetssätt. Bara en tredjedel tyckte att Försäkringskassan förstod deras hälsosituation och paradoxalt nog var det dessa personer som också fått träffa sin handläggare hos Försäkringskassan personligen. Det vill säga att två tredjedelar av dem som svarade inte ens hade mött sin handläggare.

På frågor om behandling och vården så hade 75 % träffat tre eller fler läkare i samband med behandling av sin sjukdom, och bara 115 patienter hade mottagit en skriftlig behandlingsplan. Att få ett cancerbesked är en traumatisk och omskakande upplevelse. Det är väl känt att de flesta patienter blir oförmögna att ta till sig information och minnas vad som sagts. Som ett stöd för minnet och för information till anhöriga är det viktigt med skriftlig information. Resultaten av den medlemsenkät som BRO genomförde redan 2007 visade tydligt på det stora behovet av skriftlig information om diagnos och inför behandling. Det nya resultatet bekräftar att behovet av en skriftlig behandlingsplan fortfarande är viktigt, och att patienter saknar det.

Det kompletta resultatet av enkäten kommer att presenteras på den europeiska cancerkongressen ESMO i Berlin 2009.