Ny undersökning visar hur lärare tänker om och använder AI i skolan

Novus har på uppdrag av Bonus undersökt lärares inställning till och användning av AI i undervisningen. Resultaten visar att AI börjar få en tydlig roll i den pedagogiska miljön, men användningen och förståelsen av tekniken varierar samtidigt som det finns en oro för negativa effekter på elevernas utbildning.

Sedan den första versionen av Open AI:s Chat GPT lanserades har användningen av AI-verktyg ökat stort i olika delar av samhället. Inom skolans värld har användningen av AI väckt diskussion, där både positiva och kritiska röster har hörts. Men hur etablerade är dessa verktyg i skolan egentligen och vad tänker lärarna om utvecklingen?

Så använder lärarna och eleverna AI

Novus undersökning på uppdrag av Bonus visar att endast en av tio lärare (10%) använder AI minst en gång i månaden för att skapa undervisningsmaterial. Om antalet lärare som regelbundet använder AI är lågt så är det något fler, en fjärdedel (24%), som någon gång provat att ladda upp färdiga texter och bilder i ett AI-verktyg. En klar majoritet av lärarna använder dock inte generativ AI alls. 68% svarar att de aldrig har använt AI i sin undervisning.

23% av lärarna i undersökningen uppskattar att deras elever själva tagit initiativ till att använda AI. Vanliga användningsområden som de tillfrågade nämner inkluderar textgenerering, informationssökning och försök till fusk. Endast 9% uppskattar att de har elever som använt AI på uppmaning från skolpersonal. Den blygsamma andelen kan möjligen hänga ihop med att sju av tio lärare (69%) rapporterar att elevernas förmåga att kritiskt granska AI-genererat material är bristfällig.

Lärarnas inställning till AI i undervisningen

Kunskapen om AI bland lärarna är fortfarande låg, med tre av fyra (74%) som anser att deras kunskap är antingen låg eller obefintlig. 23% anger att de har god eller mycket god kunskap. Det finns ett signifikant samband mellan kunskapsnivå och användning på så sätt att de som svarat att de har hög kunskap också använder AI i undervisningen mer och tvärtom.

Det finns en utbredd oro beträffande de långsiktiga effekterna av AI, där nästan hälften av lärarna (47%) förutser en negativ påverkan på elevernas utbildning på lång sikt. Några vanliga orsaker till farhågorna är brister i källkritik, fusk och en minskning av elevernas självständiga tänkande. Endast 13% tror att AI kommer att påverka elevernas utbildning positivt på sikt, och av dessa är det många som tillägger att det hänger på att AI används på ett ansvarsfullt sätt. Trots den övergripande skepticismen tror 17% av lärarna att AI i framtiden kan komma att ersätta traditionella läromedel och annat undervisningsmaterial.

Bonus analyschef Jennie Bacchus Hertzman kommenterar undersökningen:

– Vi ser en stor grupp lärare som uppvisar en osäkerhet och oro inför hur AI kan komma att påverka elevernas utbildning samtidigt som en mindre grupp är mer positiva. Det handlar både om lärarnas egna kunskaper och elevernas sätt att använda verktygen och deras förmåga att bedöma det genererade innehållet. Det är även viktigt att komma ihåg att vi befinner oss i ett tidigt skede i generativ AI:s intåg i samhället. Beteenden och attityder kan komma att förändras snabbt den närmaste tiden i takt med ökad kunskap, erfarenhet och nya tillämpningar av tekniken.