"Jag var ju skyldig men borde egentligen aldrig ha dömts utifrån den bevisning som fanns"

Anders Magnusson erkänner att det var han som genomförde ett av Sveriges mest spektakulära bankrån – det så kallade Gorbyrånet 1991. Han har dock aldrig dömts för det. Men sedan dess har han dömts för ett annat grovt rån och avverkat både Handelshögskolan och Anonyma Alkoholister. Idag hjälper han inte bara polisen och säkerhetscheferna på bankerna – utan också människor som har drabbats av sorg. 

Dagens Juridik träffar Anders Magnusson, 45, i samband med att han håller ett föredrag hos den ideella organisationen Mentor i Stockholm.

Hans livsberättelse är dramatisk och hans envetna kamp mot sitt ego, det falska lyxlivet runt Stureplan som levdes på miljonerna från brott, sitt missbruk och sin kriminella identitet har sedan många år fått honom att landa stadigt på båda fötterna.

- Jo, det vågar jag nog påstå... Men egentligen borde jag ha varit död för länge sedan. Jag har blivit skjuten, knivhuggen, fallit från höga höjder, knarkat, supit och... ja, allt… Totalt ansvarslös!

Redan i sin tidigare ungdom bestämde han sig för att det var han mot världen – och att han skulle vara ekonomiskt oberoende innan han fyllde 25 år. I de kriminella kretsarna hittade han till slut sin identitet.

- Mina förebilder var maffian… filmer som Maffiabröder och Gudfadern. Men när jag läste om mina egna brott på löpsedlarna så insåg jag plötsligt att det inte finns någon maffia eller undre värld – eller snarare att det i så fall var det jag själv och mina polare som var den undre världen.

Anders Magnusson dömdes till slut till sex och ett halvt års fängelse för ett grovt rån – dock inte för Gorbyrånet som han aldrig har dömts för.

- Rättsväsendet betraktade jag som en motståndare – det var som att spela Tjuv och Polis… och det är klart att jag nekade mig genom allting.

Ännu idag - och efter den totala förändring som han har genomgått - så har han dock synpunkter på hur han behandlades av rättsväsendet:

- Jag var ju skyldig till det som jag dömdes för men kan även idag, så här många år senare, säga att jag egentligen inte borde ha dömts utifrån den bevisning som fanns. Dessutom borde straffet nog ha stannat på fyra och ett halvt års fängelse och inte de sex och ett halvt år som det blev… men det skrevs i tidningarna och sådana som jag skulle bara åka fast rejält...

När han muckade hade han flera miljoner kronor från sin brottslighet undanstoppad och han begav sig direkt in i ett liv runt Stureplan med alkohol, kokain och ”smala tjejer” som dansade på högtalarna. Livet gick utför men till slut började han studera vid Handelshögskolan i Stockholm.

- Det var bra för mig. Där fanns de smarta killarna och tjejerna med framtidstro... men det blev ärligt talat inte så mycket pluggande av för mig med tanke på det liv som jag levde då. Men sedan har jag fullföljt hela utbildningen med goda betyg.

Idag lever han ett vanligt familjeliv i Stockholm. Han driver ett företag och en ideell organisation.

- Jag är vän med min gamle spaningsledare från Gorbyrånet och hjälper polisen med att berätta hur sådana som jag tänker… Samma sak gäller koncernsäkerhetschefen på SEB…

Läs hela artikeln i Dagens Juridik