Nationell samordning för att rädda blåsmusiken

Nationell samordning behövs för att rädda blåsmusiken

Det är kris gällande återväxten av blåsmusiker, men aldrig har drivet och engagemanget varit större för att samlas till åtgärder för att bygga en ny generation av musicerande ungdomar.

Den dåliga återväxten av blåsmusiker i Sverige, som nyligen konstaterades i en stor orkesterundersökning, är mycket oroande. Vi har i Sverige en lång och stolt tradition med framstående musiker och en rikedom av fritidsmusicerande orkestrar i hela landet. Att säkra återväxten bland de som spelar blåsinstrument är viktigt såväl för musiklivet i stort som för de individer som har sin glädje i musiken. När inte alla stämmor kan fyllas leder det i värsta fall till att fritidsorkestrar måste lägga ned sin verksamhet. För de professionella orkestrarna innebär musikerbristen att musiker måste rekryteras från utlandet. Om denna trend ska kunna vändas behövs nationell samordning.

Orkesterundersökningen visar att det är svårt att rekrytera blåsmusiker till landets fritidsmusicerande orkestrar. En mängd orkestrar, såsom symfoniorkestrar, kammarorkestrar, storband, musikkårer, blåsorkestrar, akademiska orkestrar samt kultur- och musikskoleorkestrar har deltagit i undersökningen som förmedlar samstämmiga utmaningar gällande återväxten.

Bland de orkestrar som söker musiker på oboe och fagott uppger t ex samtliga (100 %) att dessa två instrument är svårrekryterade. Många orkestrar har också problem med att rekrytera eufonium (53 %), tuba (52 %), trombon (46 %) och valthorn (39 %).

Med orkesterundersökningen som grund fortsätter nu ett konkret och strategiskt arbete med samarbeten mellan olika nätverk regionalt och nationellt, på alla nivåer.

För att säkra återväxten krävs att hela musiksverige (förskolor, grundskolor, kulturskolor, musikgymnasier, musikhögskolor, musikförbund, studieförbund, professionella musiker/orkestrar/institutioner och det fria musiklivet) tar gemensamt ansvar. Ett långsiktigt program, inklusive särskilda projekt och utbildningar som genomsyrar musiklivet som helhet behöver tas fram.

Många initiativ har redan tagits, men det behövs ett tydligt mandat och en långsiktig och övergripande strategi för att i grunden förändra den negativa utvecklingen. Ledorden är synlighet, samarbete och inkludering.

Många barn vet inte ens om att oboe eller fagott existerar. Därför är det av högsta vikt att orkesterinstrument får synas och ta plats i det offentliga rummet. För att stimulera behövs förebilder och inspiratörer, i alla led och på alla nivåer. I det arbetet är inkludering extra viktigt; att få känna samhörighet i en orkester eller ensemble, att få spela med musiker som har kommit längre på sitt instrument samt att ha tydliga mål i form av konserter, festivaler, turnéer m.m. För att möta behovet av spelplatser och konsertscener krävs att samhället möter upp med exempelvis arenor, aulor, köpcentrum och konserthus som spelplatser för alla musikanter, oavsett ålder och nivå. Dessa spelplatser behöver göras tillgängliga för en bredare allmänhet, och för alla nivåer av utövande.

Här finns idérika förslag om att skapa nya moderna ”brunnsorkestrar” mitt i stadskärnan, spela vår tids musik i parader på gatan, ge möjligheter för livebandet på festen och skolorkestern på terminsavslutningen. Det handlar om att ge utrymme för sammanhang där gnistan för nästa generations musiker kan tändas och fortsätta brinna. Den här gnistan kan tillvaratas på kulturskolor, musikhögskolor och i det professionella – såväl som det fritidsmusicerande – musiklivet.

Nu är tid att handla. Pandemin tvingar oss att tänka långsiktigt och strategiskt och den visar framför allt att livemusiken är helt essentiell och omistlig. Regeringens nyligen tillsatta utredning (”Återstart för kulturen - återhämtning och utveckling efter coronapandemin”) ska identifiera strukturella problem inom landets kultursektor och kulturella infrastruktur som har synliggjorts till följd av pandemin och vid behov föreslå åtgärder för att stärka kultursektorns hållbarhet. Det har under pandemin blivit tydligare än någonsin tidigare att regeringen behöver formulera ett nationellt uppdrag att stärka återväxten av musiker, ett nationellt uppdrag att stärka blåsmusiken som konstart och inte minst fortsatta nationella satsningar på musiken i förskolan, grundskolan, kultur- och musikskolan samt musikhögskolan.

Om inget görs nu riskerar vi att gå ett allt tystare, gråare och mer och mer digitalt samhälle till mötes där somliga blåsinstrument bara finns kvar i arkiv från en svunnen tid.

Helena Wessman, rektor, Kungl. Musikhögskolan

Sanimir Resia, rektor, Musikhögskolan i Malmö

Eva Georgii-Hemming, prefekt, Musikhögskolan, Örebro universitet

Petra Frank, prefekt, Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet

Sture Kuusisalo, avdelningschef, Musikhögskolan i Piteå/Luleå tekniska universitet

Fredrik Wetterqvist, ständig sekreterare, Kungl. Musikaliska akademien

Max Låke, verksamhetsledare, Unga tankar om musik

Mikael Brännvall, vd för Svensk Scenkonst

Stefan Forsberg, VD och konserthuschef, Kungl. Filharmonikerna/Stockholms Konserthus

Staffan Becker, Konserthuschef, Sveriges Radios Symfoniorkester, Radiokören/Berwaldhallen

Sten Cranner, VD och konstnärlig chef, Göteborgs Symfoniker AB

Erik Mikael Karlsson, VD, Norrlandsoperan

Ole Wiggo Bang, opera- och orkesterchef, Wermland Opera

Fredrik Sjöstedt, producent barn/unga och turné, Wermland Opera

Einar Ander, orkesterchef, Gävle symfoniorkester

Gregor Zubicky, konstnärlig chef, Svenska Kammarorkestern

Pia Kronqvist, VD, Scenkonstbolaget i Östergötland AB

Peter Wilgotsson, VD, Östgötamusiken

Anna Jirstrand Sandlund, länsmusikchef, Norrbottensmusiken

Kristian Jörgensen, VD, Göteborg Wind Orchestra

Petra Kloo, VD & konserthuschef, Vara Konserthus/Bohuslän Big Band

Cathrine Winnes, chefdirigent, Blåsarsymfonikerna

Noomi Hedlund, verksamhetsutvecklare, Blåsarsymfonikerna

Elisabet Ljungar, musikchef, Scenkonst Västernorrland/konstnärlig ledare Nordiska Kammarorkestern

Rikard Gateau, konstnärlig verksamhetschef, Västmanlandsmusiken

Mona Gunnarsson, orkesterchef, Uppsala Kammarorkester

Karin Holdar, länsmusikchef, Musik i Dalarna

Sture Carlsson, f d konserthuschef för Göteborgs konserthus

Göran Gademan, dramaturg, GöteborgsOperan AB

Jalle Lorensson, ordförande, Kulturskolerådet

Leif Karlsson, musikinspektör, Försvarsmusiken

Walter Brolund, förbundsordförande, Sveriges Orkesterförbund

Magnus Eriksson, förbundsdirektör, Sveriges Orkesterförbund

Berit Palmquist, ordförande, Svenska Brassbandförbundet

Martin Martinsson, Brassmusik Skåne, f d VD Musik i Syd

Ingela Lindh, styrelseordförande, Musikaliska

Sverker Gawell, t f VD, Musikaliska

Amanda Sedgwick, jazzmusiker/bandledare/kompositör

Nils Landgren, trombonist

Magnus Lindgren, jazzmusiker/kompositör

Karin Hammar, trombonist

Martin Fröst, klarinettist

Jonas Knutsson, saxofonist

Håkan Björkman, trombonist/lektor

Urban Agnas, professor, trumpetare

Peter Asplund, jazzartist/trumpetare

Sebastian Stevensson, fagottist

Jörgen Pettersson, saxofonist

Jonas Bylund, trombonist

Tom Poulson, trumpetare