500 miljoner ytterligare till Stockholms sjukvård

Den fjärde vågen i covid-19 pandemin har återigen försatt landets sjukvård i ett ansträngt läge. En hög smittspridning av omikronvarianten, influensa och RS-virus leder till ett ökat antal patienter och ökad sjukfrånvaro bland vårdens medarbetare. Nu skjuter den blågröna koalitionen i Region Stockholm till ytterligare 500 miljoner till vården för att kunna fortsätta korta vårdköerna och bibehålla tillgängligheten till även under den fjärde vågen.

– Tack vare en ansvarsfull ekonomisk hushållning kan vi stärka vården i Stockholm i ett läge där Omikron, influensa och RS-virus sätter press på hela systemet. Istället för att möta den fjärde vågen med nya restriktioner skalar vi upp vården. Vi måste öka robustheten i den akuta vården och ytterligare förstärka resurser till att ge uppskjuten vård såväl på akutsjukhusen och vårdcentraler som i övrig vård. Ingen stockholmare ska behöva stå i kö för att få rätt vård i tid, säger finansregionrådet Irene Svenonius (M).

Satsningen blir en i raden av förstärkningar av sjukvården i Stockholmsregionen som vi i den blågröna koalitionen har genomfört de senaste åren. Bara under innevarande mandatperiod har sjukvårdsbudgeten i regionen ökat med över sex miljarder kronor, vilket motsvarar summan av ett stort akutsjukhus. Samtidigt har kollektivtrafikens budget höjts med en miljard utan att regionskatten har rört sig uppåt.

– Att vänta på vård är någonting som sätter hela livet på paus. Därför är arbetet med att så fort som möjligt få ner vårdköerna och skapa arbetsro för vårdpersonalen när det här akuta trycket minskar otroligt viktigt, säger tillväxt, samhällsplanerings- och skärgårdsregionrådet Gustav Hemming (C).

– Pandemins följder måste hanteras och samtidigt finns stora behov av annan vård. Vi förstärker både akutsjukhusen och den nära vården, inte minst husläkare och vårdcentraler som har en viktig roll för många patienters trygghet och vårdbehov i vardagen, säger hälso- och sjukvårdsregionrådet Anna Starbrink (L).

– Sjukvården är en av grundbultarna i vår välfärd, den ska fungera och den ska fungera väl. Därför satsar vi extra resurser för att säkra vården ytterligare, ekonomin ska inte vara den pusselbiten som hindrar att invånare får god vård. Vårdens medarbetare ska också känna att vi prioriterar deras verksamhet och arbetsmiljö. De har slitit hårt under pandemin och stått i frontlinjen. Både medarbetare i vården och invånare ska kunna lita på vården, säger vårdutvecklingsrådet Désirée Pethrus (KD).

– Ökad psykisk ohälsa är en pandemieffekt som vi tar på stort allvar. Pandemin har till exempel drabbat patienter med ätstörningsproblem hårt och köerna till vården har blivit längre. Därför ser vi till att ätstörningsvården får mer pengar, säger Tomas Erikson (MP) miljö- och kollektivtrafiksregionråd, säger miljö- och kollektivtrafikregionrådet Tomas Eriksson (MP).