När ungefär en tredjedel av rapporterna i den stora fågelräkningen Vinterfåglar inpå knuten kommit in, ser det just nu ut som vanligt på topplistan. Talgoxen är talrikast, följd av blåmesen. Men därefter kommer domherren som tagit en högre placering i år. Nu väntar vi på ytterligare 12 000 rapporter eller kanske ännu fler, kan dessa kvarvarande rapporter förändra topp fem?
Idag fredag startar den stora fågelräkningen ”Vinterfåglar inpå knuten”. Då uppmanas svenska folket att räkna alla fåglar som besöker landets fågelmatningar och rapportera in resultaten till BirdLife Sverige. Evenemanget har vuxit sig allt större med åren och många inväntar spänt resultatet från räkningen. Ett preliminärt svar på vilken som är den mest skådade arten beräknas komma på söndag kväll.
I år saknas så kallade invasionsfåglar högt upp på listan i Vinterfåglar Inpå Knuten. Med detta begrepp avses fåglar som vissa år är talrika men som andra år lyser med sin frånvaro. I stället kan vi glädja oss åt att grönfinkens långvariga nedgång ser ut att ha planat ut, och kanske vänts i en liten uppgång.
På fredag startar den stora fågelräkningen ”Vinterfåglar Inpå Knuten”. Då uppmanas svenska folket att räkna alla fåglar som besöker landets fågelmatningar och rapportera in resultaten till BirdLife Sverige. Evenemanget har vuxit sig allt större med åren och många inväntar spänt resultatet från räkningen. Ett preliminärt svar på vilken som är den mest skådade arten beräknas komma på söndag kväll.
Årets upplaga av den stora fågelräkningen Vinterfåglar Inpå Knuten är nu i det närmaste slut. Nu återstår endast ett mindre antal rapporter som inte kommer att påverka slutresultatet.
Likt alla tidigare år är talgoxen den talrikaste arten på fågelmatningarna. Även blåmes (tvåa) och pilfink (fyra) håller ställningarna väl. Gemensamt för dessa tre arter är att de är anpassade till vårt vinterkli
När knappt en tredjedel av rapporterna i årets stora fågelräkning Vinterfåglar Inpå Knuten kommit in, kan vi åter konstatera att talgoxen är den talrikaste fågeln vid landets fågelmatningar, följd av blåmes och pilfink. I år har vi två ”bubblare”, två arter som just i år förekommer talrikare än annars, och dessa är grönsiskan på fjärde plats och bergfinken på sjätte plats.
Dag at räkna fåglarna! Fredag morgon startar den stora fågelräkningen ”Vinterfåglar Inpå Knuten”. Då uppmanas svenska folket att räkna alla fåglar som besöker landets fågelbord och andra fågelmatningar.
”Vinterfåglar Inpå Knuten” 28–31 januari 2022
Om knappt två veckor genomförs den stora fågelräkningen ”Vinterfåglar Inpå Knuten”. Det är 17:e gången och det handlar om att räkna alla fåglar som besöker landets fågelbord och andra fågelmatningar. De senaste åren har ca 20 000 svenska hushåll deltagit i räkningen och rapporterat sina resultat. Det stora antalet till trots, utgör dessa 20 000 bara
Till skillnad från flera av de senaste årens upplagor kom årets Vinterfåglar Inpå Knuten att präglas av snö och kyla i nästan hela landet. I stora delar av norra Sverige låg dessutom snön djup. Men innan kylan och snön kom runt mitten av januari inleddes vintern av ovanligt milt väder. Dessa kontraster kom att sätta sin prägel på årets räkning, som bygger på ca 19 500 rapporter.
Varje år brukar det finnas en eller flera ”bubblare” i Vinterfåglar Inpå Knuten, det vill säga en art som är talrikare än normalt. Denna gång är det koltrasten som registrerats i betydligt högre antal än förra året. Som det ser ut just nu, verkar det ha funnits nästan tre gånger så många koltrastar i landet denna vinter jämfört med den förra.
”Vinterfåglar Inpå Knuten” 29 januari – 1 februari 2021
Om knappt två veckor drar den stora fågelräkningen ”Vinterfåglar Inpå Knuten” igång. Den genomförs i år för 16:e gången och handlar om att räkna alla fåglar som besöker landets fågelbord och andra fågelmatningar. De senaste åren har ca 20 000 svenska hushåll deltagit i räkningen och rapporterat sina resultat. Det stora antalet till trots,
BirdLife Sveriges arrangerar en tävling för alla Sveriges grundskolor i samband med det årliga eventet ”Vinterfåglar inpå knuten”. Sista helgen i januari räknas för 16:e året i rad våra vinterfåglar vid och kring fågelmatare i hela Sverige och nu kan landets alla grundskolebarn vara med i en rikstäckande tävling där de får delta genom att sätta upp eller bygga en fågelmatning och mata fåglar.
Pressmeddelande:
BirdLife Sverige kan idag stolt presentera färdigställandet av rapporten till vårt naturvårdsprojekt ”Afrika tur och retur”. Inom projektet har vi följt de hotade fågelarterna skräntärna och silltrut. Silltruten som återfinns i Östersjön tillhör en unik underart (Larus fuscus fuscus) och är därför extra skyddsvärd. Arterna har minskat i antal sedan 1970-talet. Dessutom gör båda
Efter den vanliga topptrion hittar vi det vi kan kalla för årets ”bubblare”. Det är den lilla grönsiskan som i år förekommer i betydligt större antal än normalt. Den brukar återfinnas långt ner på listan men är så här långt klar fyra. Anledningen till det högre antalet kan vara att deras normala vinterföda, alfrö, har spridits för vinden när den milda vintern fått alkottarna att öppna sig.
I södra Sverige hoppas vi att människor rapporterar trots vinterns sena ankomst. Födoutbudet i naturen är ovanligt rikt, vilket innebär att fåglarna inte söker sig till fågelmatningarna på samma sätt. Många människor tror då att fåglarna försvunnit, men det är alltså ingen fara, snarare tvärtom. Det kan t.o.m. vara så att man får se en för årstiden lite ovanlig gäst vid fågelmatningen!
26 januari drar den stora fågelräkningen ”Vinterfåglar Inpå Knuten” igång. Den genomförs i år för 13:e gången och handlar om att räkna alla fåglar som besöker fågelbord och fågelmatningar. De senaste åren har drygt 20 000 svenska hushåll deltagit i räkningen och rapporterat in fågelantalet. Fågelmatning är en folkrörelse och vi räknar med att uppemot 500 000 hushåll matar fåglar varje vinter.
Sveriges Ornitologiska Förening är den nationella svenska fågelföreningen. Föreningen bildades 1945 när fågelsektionen inom Naturskyddsföreningen knoppades av och blev Sveriges Ornitologiska Förening. I dagligt tal kallar vi oss numera BirdLife Sverige för att markera att vi är den svenska partnern del av det globala partnerskapet BirdLife International. Samtidigt använder vi det traditionella namnet Sveriges Ornitologiska Förening i mer officiella sammanhang.
Stenhusa Gård, Lilla Brunneby 106
38662 Mörbylånga
Sverige