På sistone har debattartiklar undertecknade av LRF-företrädare publicerats i diverse nyhetstidningar. LRF förefaller rikta in sig på att skapa allmän opinion mot gällande naturvårdslagar och rättspraxis. LRF uppger omtanke om enskilda markägare och samhällsekonomin som skäl för kampanjen, men gynnar i första hand den storskaliga skogsindustrin. Det vore mycket mer konstruktivt att försöka hitta ac
Idag fredag startar den stora fågelräkningen ”Vinterfåglar inpå knuten”. Då uppmanas svenska folket att räkna alla fåglar som besöker landets fågelmatningar och rapportera in resultaten till BirdLife Sverige. Evenemanget har vuxit sig allt större med åren och många inväntar spänt resultatet från räkningen. Ett preliminärt svar på vilken som är den mest skådade arten beräknas komma på söndag kväll.
Hur går det för Sveriges fåglar? Jo, något fler fågelarter ökar än minskar i landet. Det visar Sveriges fåglar 2023, en sammanställning som görs av BirdLife Sverige i samarbete med Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet. Denna rapport publiceras årligen sedan 2018 och har som syfte att sprida kunskap om hur det går för Sveriges fåglar.
I dag (29 september) överlämnade Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket slutrapporten för regeringsuppdraget Artskydd i skogen. Uppdraget har varit att ta fram en förebyggande strategi, så att förbuden i artskyddsförordningen framöver ska aktualiseras i mycket mindre utsträckning än vad som är fallet i den infekterade kampen om skogens resurser som nu råder. BirdLife Sverige delar utredningens uppfat
I år saknas så kallade invasionsfåglar högt upp på listan i Vinterfåglar Inpå Knuten. Med detta begrepp avses fåglar som vissa år är talrika men som andra år lyser med sin frånvaro. I stället kan vi glädja oss åt att grönfinkens långvariga nedgång ser ut att ha planat ut, och kanske vänts i en liten uppgång.
På fredag startar den stora fågelräkningen ”Vinterfåglar Inpå Knuten”. Då uppmanas svenska folket att räkna alla fåglar som besöker landets fågelmatningar och rapportera in resultaten till BirdLife Sverige. Evenemanget har vuxit sig allt större med åren och många inväntar spänt resultatet från räkningen. Ett preliminärt svar på vilken som är den mest skådade arten beräknas komma på söndag kväll.
BirdLife Sverige i samarbete med Svensk Fågeltaxering vid Lunds universitet presenterar idag publikationen Sveriges fåglar 2022. I den redovisas läget för de närmare 260 fågelarter eller underarter som häckar i Sverige. Det senaste årtiondet har trenden vänt uppåt för de flesta av de fågelarter som häckar i de svenska fjällen. Det gäller såväl kalfjällets som fjällbjörkskogarnas fåglar.
Det går bra för skräntärnan i Östersjön efter decennier av kräftgång. Under de senaste åren har populationen ökat till 800 par från bottennoteringar runt 500 par för drygt tio år sedan. Projekt Skräntärna har tillsammans med berörda länsstyrelser arbetat med det åtgärdsprogram för hotade arter som Naturvårdsverket har tagit fram.
I jordbrukslandskapet finns flera folkkära fåglar, till exempel sånglärka, tofsvipa och storspov. Eller ska vi säga att dessa fåglar fanns i jordbrukslandskapet i större utsträckning än nu? Mer om detta finns att läsa i rapporten Sveriges fåglar 2021, en årlig statusuppdatering av läget för alla de arter som häckar i Sverige och som publiceras av BirdLife Sverige.
Snudd på 100 miljoner fågelindivider har rapports under åren inom evenemanget och på olika sätt har över 1 miljon människor deltagit! Otroliga siffror och allt för att rikta uppmärksamheten på fåglarnas flyttning och deras behov av bestående rastplatser och övervintringsområden. Fåglarna känner inte till landsgränser när de flyttar utan söker bara trygga flyttvägar.
- Utredningen bör ändå som helhet ses som ett steg i rätt riktning mot ett framtida samhälle där Sverige tar det ansvar för natur och miljö som vårt EU-medlemskap faktiskt innebär, säger Daniel Bengtsson, fågelskyddsansvarig på BirdLife Sverige.
Berguven, denna stora och vackra nattaktiva fågel, lever upp under dygnets mörka timmar då den ropar och jagar fram till gryningen. Få fågelarter har varit så förföljda som berguven och mytomspunnen då dess uvungar ser ut som små trollungar. Men trots stora insatser för att öka populationen berguv i landet så ses uvens överlevnad fortfarande som hotad, i sviterna av förföljelse, tjuvjakt, miljögif
Varje år brukar det finnas en eller flera ”bubblare” i Vinterfåglar Inpå Knuten, det vill säga en art som är talrikare än normalt. Denna gång är det koltrasten som registrerats i betydligt högre antal än förra året. Som det ser ut just nu, verkar det ha funnits nästan tre gånger så många koltrastar i landet denna vinter jämfört med den förra.
En av de svenska kusternas främsta karaktärsfåglar, ejdern, befinner sig i vad som bäst kan beskrivas med fritt fall. Från millennieskiftet fram till nu har det svenska beståndet minskat mycket kraftigt, från beräknade 315 000 par år 2000 till endast 59 000 par de senaste åren.
Det framgår av Sveriges fåglar 2020, en årlig statusuppdatering av läget för alla de arter som häckar i Sverige och so
Pressmeddelande:
BirdLife Sverige kan idag stolt presentera färdigställandet av rapporten till vårt naturvårdsprojekt ”Afrika tur och retur”. Inom projektet har vi följt de hotade fågelarterna skräntärna och silltrut. Silltruten som återfinns i Östersjön tillhör en unik underart (Larus fuscus fuscus) och är därför extra skyddsvärd. Arterna har minskat i antal sedan 1970-talet. Dessutom gör båda
Sveriges Ornitologiska Förening är den nationella svenska fågelföreningen. Föreningen bildades 1945 när fågelsektionen inom Naturskyddsföreningen knoppades av och blev Sveriges Ornitologiska Förening. I dagligt tal kallar vi oss numera BirdLife Sverige för att markera att vi är den svenska partnern del av det globala partnerskapet BirdLife International. Samtidigt använder vi det traditionella namnet Sveriges Ornitologiska Förening i mer officiella sammanhang.
Stenhusa Gård, Lilla Brunneby 106
38662 Mörbylånga
Sverige