Gå direkt till innehåll
Vårstådat? Foto: Niklas Aronsson
Vårstådat? Foto: Niklas Aronsson

Pressmeddelande -

Hjälp BirdLife Sverige och Håll Sverige Rent att leta skräp i fågelholkar

BirdLife Sverige och Håll Sverige Rent bjuder nu in allmänheten till att vårstäda och inventera fågelholkar i hela Sverige. Det görs för att kartlägga hur mycket skräp och plast fåglarna tar med sig tillbaka till sina bon. Plast och annat skräp kan skada fåglar, så det är viktigt att veta hur stort problemet är.

Våren närmar sig och naturen börjar långsamt vakna till liv. Fåglarna börjar göra sig redo för att häcka och lägga ägg - och vi hoppas såklart på att de kan mötas av skräpfria fågelbon och holkar. Därför letar vi bland alla som engagerat sig hos oss efter dig som vill göra något fint för fåglarna under februari–mars!

Tillsammans med BirdLife Sverige har Håll Sverige Rent nämligen startat upp ett projekt som handlar om att dels städa och förbereda fågelholkar inför fåglarnas häckningssäsong, men också att undersöka om och i så fall vilket typ av skräp som finns i holkarna.

Genom att ta hjälp av alla fågelentusiaster runt om i landet hoppas vi kunna få en bild av hur utbrett det är med skräp i fågelholkar. Du kan vara med och hjälpa oss att samla in viktig data! 

Så här inventerar man en fågelholk:

  1. Titta så att ingen fågel häckar i boet. Är det tomt? Då kan du vårstäda!
  2. Städa ur materialet i fågelholken och notera om du hittar något skräp.
  3. Fota eventuellt skräp samlat i en bild.
  4. Rapportera in ditt resultat i Håll Sverige Rents protokoll (oavsett om du hittade skräp eller inte) Länk: https://hallsverigerent.typeform.com/holkinventering

FAKTA Därför är skräp farligt för fåglar
Varje år dör flera hundra tusen fåglar på grund av att de fastnat i eller ätit skräp och då framför allt plast. När fåglar äter plast i stället för mat får de en falsk mättnadskänsla som till slut leder till näringsbrist och att de svälter ihjäl.

Vassa eller stora plastföremål kan skada eller blockera möjligheten att äta riktig mat. Forskare har också visat att plast i magen kan ha en stor negativ påverkan på fåglar då plasten läcker skadliga kemikalier som i värsta fall kan leda till fågelns död. Plast är så vanligt förekommande och långlivat i naturen att nästan alla fåglar kommer att ha ätit plast år 2050. 

Det har även visat sig att det förekommer skräp i holkar och andra fågelbon, vilket bland annat kan leda till att fågelungar fastnar i skräpet. Det försvårar också för vatten att rinna bort från boet om det regnar.

Presskontakt: Kajsa Grebäck
kajsa.greback@birdlife.se
tel: 073-148 29 89

Ämnen

Kategorier


BirdLife Sverige är den nationella svenska fågelföreningen. Föreningen bildades 1945 när fågelsektionen inom Naturskyddsföreningen knoppades av och blev Sveriges Ornitologiska Förening. I dagligt tal kallar vi oss numera BirdLife Sverige för att markera att vi är den svenska partnern och del av det globala partnerskapet BirdLife International. 

Det finns 25 regionala föreningar kopplade till BirdLife Sverige som bedriver fågelskydd och forskning på regional nivå.

Som medlem i föreningen stöttar du BirdLife Sveriges verksamhet som vilar på "tre ben", fågelskydd, fågelforskning och fågelintresse.

Kontakter

Stina Rigbäck

Stina Rigbäck

Presskontakt Föreningschef PR, Organisation +46 708 554757
Niklas Aronsson

Niklas Aronsson

Presskontakt Pressansvarig Fågelskydd, fågelexpertis +46 739 156 099

En ljus framtid för fåglar och människor

Sveriges Ornitologiska Förening är den nationella svenska fågelföreningen. Föreningen bildades 1945 när fågelsektionen inom Naturskyddsföreningen knoppades av och blev Sveriges Ornitologiska Förening. I dagligt tal kallar vi oss numera BirdLife Sverige för att markera att vi är den svenska partnern del av det globala partnerskapet BirdLife International. Samtidigt använder vi det traditionella namnet Sveriges Ornitologiska Förening i mer officiella sammanhang.

BirdLife Sverige

Stenhusa Gård, Lilla Brunneby 106
38662 Mörbylånga
Sverige