Historien lever vidare på Torpa Stenhus

Pehr Zethelius är uppvuxen i ett stort gult trähus precis intill Torpa Stenhus. Innan den gula villan byggdes låg här ett 700 kvadratmeter stort hus i timmer. Tillslut lyckades Pehr hitta ritningar över hur detta hus såg ut när det byggdes år 1670, och han bestämde sig då för att återställa huset till dess ursprungliga arkitektur. Till plåtarbetet tog han hjälp av Svenljunga Plåtslageri som just nu arbetar med att utforma husets vackra plåtdetaljer.

Magnus Johansson är den plåtslagare som utfört stora delar av arbetet, och Stefan Arvidsson är en av tre delägare av Svenljunga Plåtslageri. De båda visar stolt upp sitt pågående uppdrag som är något utöver det vanliga. Projektet är påkostat och till takets alla detaljer används zinkplåt från Rheinzink. Den vackra miljön med Lillsjön på ena sidan av gården och Åsunden på andra gör arbetsmiljön extra trevlig. Inte nog med det så hör huset till egendomen Torpa Stenhus öster om Borås, som bär på en lång och spännande historia.

Det 700 kvm stora huset ska efterlikna det som slottsherren Gustav Otto Stenbock lät bygga här runt år 1670.

Historien bakom Torpa Stenhus

Torpa Stenhus byggdes runt år 1470 av riksrådet Arvid Knutsson. Under denna tid var oroligheterna i landet stora och slottet användes som både försvars- och handelsborg. Att Halland i mitten av 1600-talet gick från att tillhöra Danmark till att bli en del av Sverige gjorde att landsgränsen flyttades och oroligheterna nära Torpa Stenhus minskade. När behovet av att skydda sig i ett stenhus minskade lät slottsherren Gustav Otto Stenbock bygga ett hus i timmer intill slottet, som han och familjen flyttade in i runt år 1670.

Projektet ligger precis intill Torpa Stenhus som är byggt runt år 1470.

Det är detta hus i timmer som Pehr Zethelius har som vision att återställa. Det ska göras med största omsorg och noga utvalda material för att kunna stå kvar på gården i många generationer. Därför återskapas inte huset i timmer utan i prefabricerade väggar av betong. Materialvalen är en av många delar som krävt otroligt mycket planering. Sockeln är i granit, taket är i lertegel från Danmark, fönstren är i aluminium och plåtdetaljerna är i zink för att vara helt underhållsfria. ”Jag sa till Pehr att det är klart att du ska ha det allra bästa materialet på ett sådant här hus.” säger Magnus glatt.

Magnus Johansson och Stefan Arvidsson på Svenljunga Plåtslageri.

Premiumzink från Rheinzink

Zinkplåten från Rheinzink har en vacker grå färg och kommer att få en naturlig patina med tiden. Väder och vind får materialet att mörkna, lite extra mycket på de ställen där plåten är som mest utsatt. Förutom att denna plåt är underhållsfri går zink att löda i. ”Det har gått åt 170 meter hängränna på detta huset, jämfört med cirka 30 meter som det brukar vara på en vanlig villa. Eftersom att rännorna är i zink har vi kunnat löda ihop skarvarna.” berättar Magnus.

Svenljunga Plåtslageri har gjort otroligt många avancerade detaljer som kräver hög hantverksskicklighet, allt från skorstenar med kåpor till en rund bandtäckt takkupa. Den största delen av huset har ett valmat tak och är ihopkopplad med två flyglar som båda har ett så kallat säteritak. Ett säteritak är avdelat med ett horisontellt midjebleck som mynnar ut i en skopa, som leder ner till hängrännan. Till hängrännorna har Magnus gjort vattkupor som förstärker den klassiska stilen. Varje plåtdetalj ger huset ett genomarbetat och gediget uttryck.

I projektet har det gått åt 170 meter hängrännor, och alla vattkupor har Magnus tillverkat i verkstaden.

Vintern var en motståndare

Att arbeta med plåt har också sina utmaningar, speciellt när det är snöstorm. ”Vi påbörjade arbetet här vid Torpa Stenhus i september 2023, vi kom igång lite senare än vad vi hade hoppats på. Därför har vi fått jobba på under vintern och förhållandena har inte varit de bästa i år. Men jag tycker att vi har kommit långt ändå.” säger Stefan. När vädret gav plåtslagarna som mest motstånd fokuserade de på sådana moment där man inte behöver falsa, som till exempel att sätta hängrännor.

”När jag hade borstat bort lite snö från taket för att kunna sätta rännkrokar hann jag inte ens vända mig om och hämta två krokar innan det låg ett lager med snö där igen. Vissa dagar åkte jag hit för att upptäcka att det snöade vågrätt, då var det bara att vända och åka tillbaka igen. Det går inte att jobba med plåten i de förhållandena, den bara spricker.” berättar Magnus.

Alla takets detaljer är i zink från Rheinzink, beställd genom Bevego.

Exklusiva och gedigna detaljer

Den grå zinkplåten kommer göra sig fint till slutresultatet. Fasaden ska inom kort målas röd och pilastrarna behåller sin grå färg. Det röda lerteglet hjälper till att förstärka husets klassiska stil. Snart är det dags för Svenljunga Plåtslageri att börja med fönsterblecken. För att matcha fönstren i aluminium valdes en lackad stålplåt från Plannja. Där hade de turen med sig att hitta en standardkulör som matchade fönstren perfekt.

Bevego i Borås har levererat all plåt till projektet och Stefan berättar att det redan har gått åt två stycken 1000-rullar med plåt. Det är ovanligt att så mycket plåt går åt när det inte handlar om en bandtäckning, men tittar man på den magnifika fastigheten kan man ana att det har krävts otroligt många bitar för att forma detaljerna.

Takets vackra plåtdetaljer kräver hög hantverksskicklighet.

Enkel och smidig kontakt med Bevego

”Vi har mycket kontakt med Bevego och det är bara att ringa när man behöver beställa mer material. I detta projekt hjälpte Bevego oss också med en lösning för den runda takkupan. Genom dem kom vi i kontakt med ett plåtslageri i Göteborg som kunde sträcka ut och böja plåten, och samtidigt falsa de rundade kanterna. De hade en speciell falsmaskin som kunde göra sådant. Det går att sträcka plåten för hand också, vi har gjort det en gång tidigare och det gör man helst inte igen.” berättar Stefan.

En stor del av arbetet har förberetts på verkstaden i Svenljunga. Magnus knep är att fotografera taket noggrant för att sedan kunna titta på bilderna när han är tillbaka på verkstaden, och steg för steg börja forma plåtbitar utifrån sin vision. ”Man får hålla mycket i huvudet, det finns ju inget facit på hur bitarna ska se ut så det gäller att vara kreativ och hitta på lösningar. Man får ha en känsla för att hantera plåt om det ska gå.” säger Magnus.

På bilden till höger är midjeblecket helt färdigställt och klippt efter formen på lerteglet.

En egendom som gått i arv

Torpa Stenhus har varit i familjens ägo sedan det byggdes på 1400-talet. På Torpa Stenhus hemsida delar de med sig av gårdens historia. Kanske är slottet mest känd för att vara platsen där Gustav Vasa träffade och friade till Katarina Stenbock, senare drottning Katarina Gustavsdotter. Katarina var dotter till Gustaf Olsson Stenbock och Birgitta Eriksdotter Leijonhufvud som då ägde och levde i Torpa Stenhus.

”I ungefär 10 år har jag planerat för detta bygget, även om tankarna fanns långt innan dess. Både konstruktionen och materialvalen har krävt otroligt mycket planering, valet av plåt har jag diskuterat med plåtslagarna. I detta projekt har jag bara valt lokala entreprenörer, det är viktigt för mig att arbeta med lokala företag. Jag tycker att projektet har gått väldigt bra hittills, det har inte varit några stora kontroverser.” berättar Pehr Zethelius.

Vilka är Svenljunga Plåtslageri?

Svenljunga Plåtslageri har inte riktigt lika lång historia som Torpa Stenhus, men har anor från 1936. När företaget som tidigare hette Bröderna Bergs Plåtslageri köpte Svenljunga Plåtslageri bytte de också namn till Svenljunga Plåtslageri AB. Det är Stefan Arvidsson, Tobias Andersson och Mattias Carlsson som äger verksamheten och idag har de 16 anställda. De arbetar inom både plåtslageri och ventilation, och deras uppdrag finns i Västsverige med fokus på Sjuhärad.

Midjeblecken runt flyglarnas säteritak mynnar ut i en skopa som går ner till hängrännorna.