Rasism är en del av barns vardag visar ny rapport från Barnombudsmannen

Barn i alla åldrar upplever rasism och rasism är en del av barns vardag. Det visar den rapport som Barnombudsmannen tagit fram på uppdrag av regeringen. En betydande del i uppdraget har varit att lyssna på barn och ungas egna röster. ”Rasism är känsla att vara annorlunda och behandlas sämre” säger ett av barnen i en intervju.

Kartläggningen av befintlig forskning och studier visar att rasism är en del i barns vardag redan från tidig ålder och kommer till uttryck på många olika sätt såsom osynliggörande, misstänkliggörande, verbala trakasserier, hot och våld. Barn utsätts för rasism i olika miljöer och av både andra barn och vuxna. Många upplever en hård rasistisk jargong i framför allt skolan där det rasistiska språkbruket normaliserats.

– Barnkonventionen är lag och enligt artikel 2 i konventionen får inget barn diskrimineras. Att barn diskrimineras och utsätts för rasism är helt oacceptabelt. Det behövs mer kunskap, förebyggande åtgärder och krafttag på alla nivåer i samhället för att motverka detta, säger Elisabeth Dahlin, barnombudsman.

”Vuxna måste våga ta obehaget det innebär att prata om rasism”
Det viktigaste resultatet kommer från intervjuer med 73 barn i åldrarna 12–18 år. Barnen pekar själva på att vuxna har en viktig roll och ett ansvar för att både stärka och skydda barn. Det finns också ett stort behov av att få prata om rasism och inte bara när något har hänt. De menar att vuxna ofta lägger vikt vid att ta reda på exakt vad som hänt, men barnen lyfter att det är minst lika viktigt att den som utsatts för rasism blir bemött av en person som ser och förstår vad barnet är med om. Vuxna, framför allt skolpersonal och föräldrar behöver lära sig mer om rasism för att kunna prata om det i skolan och hemma. Barnen vill också att vuxna ingriper direkt när någon utsätts för rasism.

– Många av barnen vi träffat anser att de inte har tillgång till samma rättigheter som andra barn. De vill bli sedda, lyssnade till och tagna på allvar. De säger också att de vill prata med vuxna om rasism, då är det dags att göra det. Barn som utsätts för rasism möter stora hinder för sin utveckling, hälsa och framtidsmöjligheter. Inget barn ska utsättas för rasism, säger Elisabeth Dahlin, barnombudsman.

Barnombudsmannens förslag om vad som behövs för att motverka barn och ungas utsatthet för rasism

• Systematiskt arbete där barn själva deltar. Rasism är ett komplext problem och arbetet för att motverka rasism behöver bedrivas systematiskt och involvera hela styrkedjan i samhällets olika verksamheter, såsom kommuner och skolor. I annat fall riskerar insatserna att begränsas till enskilda initiativ som inte räcker för att skydda barn. Dessutom bör barn vara delaktiga i allt från kartläggning, planering av mål och åtgärder till implementering och utvärdering.

• Mer kunskap och ett gemensamt språk för exempelvis skolledare, skolpersonal och andra vuxna som arbetar nära barn. Begreppet rasism har förändrats de senaste 20 åren och den förståelse för vad rasism är idag som finns inom forskningen verkar inte ha förankrats bredare. Det behövs ett gemensamt språk och en gemensam problembild för att kunna genomföra systematiska och långsiktiga förändringar i skolan och alla andra miljöer där barn och unga vistas.

• Metodstöd och verktyg samt färdigheter för att arbeta med dessa i praktiken. Kommuner, skolor, organisationer med mera behöver tillgång till processtöd och vägledning av till exempel forskare eller myndigheter för att genomdriva större förändringsprocesser. Det behövs dessutom pedagogiska och didaktiska verktyg för att bemöta den problembild som finns samt färdigheter för att använda verktygen i praktiken.

• Stärkt demokrati- och värdegrundsarbete i skolor och förskolor för att stärka barns möjligheter att få sina rättigheter tillgodosedda i skolmiljöer. Yrkesverksamma i kommuner och skolor pekar på att skolans demokrati- och värdegrundsuppdrag ofta prioriteras bort eller prioriteras lägre än skolans kunskapsuppdrag. Arbetet behöver ske systematiskt och i enlighet med de krav som ställs på utbildningsanordnare i skollagen, diskrimineringslagen och läroplanerna.

• Utvärderingar för att få mer kunskap om vilken effekt olika metoder, arbetssätt och enskilda insatser har i olika miljöer, för olika grupper av barn och unga samt över tid.