Klara, färdiga, gå! - om de yngsta medborgarna och deras rättigheter

De yngsta barnens rättigheter är huvudtemat för Barnombudsmannens årsrapport till regeringen. De små barnen har samma rättigheter som alla andra barn, men är mer än några andra beroende av sina föräldrar för att få sina rättigheter tillgodosedda. Drygt 600 000 barn i Sverige är under 6 år. De flesta av dem är friska och nöjda med sina liv. De flesta äldre barn ser tillbaka på sin barndom som en positiv tid. I årsrapporten Klara, färdiga, gå! Om de yngsta medborgarnas rättigheter ger Barnombudsmannen en bild av hur de yngsta barnen har det i dagens samhälle. Sveriges barn hör till dem som mår bäst i hela världen. Men samtidigt säger barnhälsovårdsläkare och barnsjuksköterskor i en ny undersökning att allt fler barn är överviktiga, lider av fetma, är underviktiga eller lider av psykisk ohälsa. Hälsoskillnaderna ökar mellan olika sociala grupper i samhället. Drygt en tredjedel av alla barn knyter inte an till sin mamma eller pappa under det första levnadsåret. Allt fler föräldrar söker hjälp för problem med att bli förälder och svårigheter att relatera till sina barn. Barnombudsmannen föreslår att kommuner, landsting och regioner satsar mer på särskilda insatser till familjer med psykisk och psykosocial problematik. Hälsovården för barn och unga bör samordnas bättre genom exempelvis familjecentraler från spädbarnsåren upp till tonåren för att bättre möta behov och problem på ett tidigt stadium. - Föräldrarna är de viktigaste personerna i små barns liv. Barn är helt beroende av sina föräldrar. Bra och väl fungerande vuxna kring barnen ger dem en god start i livet. Vi märker att behovet av föräldrastöd är större än tidigare, säger barnombudsman Lena Nyberg. Det behövs en bred informationskampanj som riktar sig till alla föräldrar för att stärka de yngsta barnens rättigheter. Det behövs en bred informationskampanj som riktar sig till alla föräldrar för att stärka de yngsta barnens rättigheter. 83 procent av alla 1-5 åringar går i förskola eller hos dagmamma. Nästan alla 4- och 5-åringar (96 procent) går i förskolan. De flesta föräldrar är nöjda med sina barns omsorg. Den sociala bakgrunden påverkar inte valet av omsorgsform. De stora barngrupperna finns kvar inom förskolan och antalet barn per vuxen anställd har ökat sedan 90-talet. Storleken på barngrupperna har i stort sett inte förändrats sedan 2002 och är i genomsnitt 17 barn per grupp. Särskilt yngre barn och barn med särskilda behov behöver vara i mindre grupper för att må riktigt bra. Förskolebarnens miljö bör regleras i arbetsmiljölagen. De flesta barn har ljusa minnen från sin barndom, visar en färsk undersökning bland Barnombudsmannens kontaktklasser. 700 elever har svarat på hur de minns sin barndom. Eleverna verkar vara lika nöjda oavsett om de gick hos dagmamma, på förskola, deltidsförskola eller hemma. De flesta minns att de hade gott om kompisar. Nästan 93 procent tyckte att det var roligt på förskolan. Och åtta av tio att det var kul att vara hemma på dagarna. De få procent som svarade att det var tråkigt i förskolan hade också känt sig otrygga. Det roligaste med att vara liten var alla kompisar, att leka ute och att pyssla. Det tråkigaste var samlingen i förskolan eller i den omsorg föräldrarna valt och när det var dags att vila. Mörker, spöken, ormar, djupt vatten och insekter var det som skrämde barnen mest när de var små. En av fem var rädd för okända vuxna. Flickor minns i större utsträckning än pojkar att de var rädda. En större andel pojkar än flickor svarar att de inte var rädda för någonting när de var små. Mörker och spöken skrämde oftare barn som bor utanför storstäderna. Barn med funktionshinder uppger i större utsträckning än andra att de är rädda för andra barn och ungdomar. Antalet anmälningar om misstänkt misshandel av de yngsta barnen ökar kraftigt, visar statistik från Brottsförebyggande rådet, Brå. Men det saknas statistik över hur omfattande den faktiska misshandeln är. Det är hög tid för en kampanj Operation barnfrid som kartlägger våld mot barn och informerar om förbudet att slå eller psykiskt misshandla barn. Länsstyrelserna bör få uppdraget att föra nationell statistik över barnavårdsanmälningar, utredningar och insatser. Om ett barn är i behov av extra stöd för att inte fara illa bör socialtjänsten få möjlighet att lämna information om vilka insatser familjen kan behöva om den flyttar till en ny kommun. – Ansvaret för att ta tillvara de yngsta barnens rättigheter är extra stort. Inte för att de har fler rättigheter än andra, utan för att många tycks tro att små barn inte kan uttrycka sig annat än genom sina föräldrar, säger Lena Nyberg. Sjukdomar, skador, dödsfall, föräldraseparationer, konflikter nämns bland de sorgliga minnen som barn har från 4-5 års ålder. Några barn minns bestraffningar, att föräldrarna drack alkohol och att de själva var utan kamrater. Hur ska en bra förälder vara? Eleverna i Barnombudsmannens kontaktklasser svarar att det viktigaste är att ge barnet beröm, leka med barnet och spela spel. Föräldrar ska läsa godnattsagor och lära sina barn att tacka och göra utflykter. En bra mamma eller pappa slår inte sitt barn eller tvingar det att äta upp maten. Med barnens egna ord är en bra förälder snäll, rättvis, lite busig men också ganska bestämd. Läs, ladda hem och beställ Klara, färdiga, gå! på http://www.bo.se För intervjuer med Lena Nyberg kontakta pressansvarig Ulla Tillgren, 070-212 29 53 eller 08-692 29 53. Barnombudsmannen Ulla Tillgren, pressansvarig Telefon: 08-692 29 53 Mobil: 070-212 29 53 Fax: 08-654 62 77 Box 22106, 104 22 Stockholm Besök: Norr Mälarstrand 6 http://www.bo.se