👋 Insta takeover med Jesper, pappa till Sigrid.
Idag är det sista dagen på Sigrids behandling. 761 dagar senare, 20 sövningar, över 70 intravenösa cellgiftsbehandlingar, tusentals tabletter, långa och rastlösa inläggningar med feber. Litervis med gift som runnit in i kroppen och försvagat och förargat henne, men nu är det slut.💙
Jag är så glad för hennes skull, att hon får känna sig klar och igenom det. Och ber till alla makter att hon aldrig kommer behöva göra om det igen. Även om lättnaden och glädjen för hennes och vår skull är det mest framträdande så kommer det nog alltid, åtminstone i många år, finnas en oro och sorg som ligger över allt. En oro för vad som skulle kunna bli och en sorg för hur det blev.
Det blir inget ringa i klockan eller firande på sjukhuset, det har man slutat med på Drottning Silvia, och jag tycker det är bra. Det hade känts konstigt på något sätt, att fira friskhet hos barn som kanske aldrig blir friska, och föräldrar som vet det. Även om familj och vänner varit det absolut viktigaste för att hålla oss uppe på benen så har andra cancerföräldrar, genom sina berättelser, sina svar, sitt stöd och sitt påhejande varit bensinen ibland. Människor man i vissa fall aldrig träffat, och kanske aldrig kommer träffa, med sina modiga och starka barn, vissa som inte fick finnas kvar. Elvira, Levis, Bella, Kingston och alla andra som kämpade precis lika hårt, lika mycket och som berört och gett kraft.
Men vi ska fira såklart, med ballonger, med kalas och med Harry Potter-museet i London. Men vi ska också lära om oss hur det är att leva friskt och utan cancerns som ett konstant följeslagare och tungpackad ryggsäck, vilket säkert kommer ta lite tid och vara en slingrig väg när allt man andats och tänkt i två år varit just cancer.
Tack för att ni läst och kommenterat, stödet från alla är en så viktig del av att orka och läka. Och tack Barncancerfonden för att ni finns och för att ni enträget jobbar varje dag för att göra våra barn friska.
Stort tack Jesper för att du delat med dig av er berättelse 💙