Tillfällig stabilisering av vattennivån men mer regn väntas

Vattennivån i Glafsfjorden intill Arvika har tillfälligt stabiliserat sig. På måndagen mättes nivån till + 47.06 vilket var en minskning med en centimeter jämfört med söndagens mätvärde. - Det har kommit relativt lite nederbörd under de senaste dygnen och därmed har man också kunnat stänga sidoflödena vid Jössefors kraftverk – det är nu bara turbinen som släpper ut vatten, omkring 118 kubik per sekund, förklarar Arvika kommuns tekniske chef Rolf Gustafsson. Den senaste tiodygnsprognosen från SMHI lovar dock fortsatt regn för området och därför räknar KommunTeknik med att vattennivån kommer att fortsätta att stiga. - Vi tror att höjningen kommer att understiga den halvmeter som vi tidigare tippade, men som alltid när det gäller långtidsprognoser, finns det en stor osäkerhet när det gäller nederbördsmängderna, säger Rolf. Redan den 21 oktober öppnades dammluckorna i Säffle och under den gångna helgen öppnades slussen, något som bara får göras när räddningstjänsten, i samråd med länsstyrelsen, anser det befogat ur räddningstjänstsynpunkt. Att slussen står vidöppen i Säffle har dock begränsad effekt för Glafsfjordens del. - Vi är helt beroende av hur vädret kommer att utveckla sig, säger Rolf Gustafsson. Arvika kommun arbetar som bäst med förebyggande åtgärder. Förutom en del löpande åtgärder när det gäller de tekniska systemen, har man under helgen satt upp en lättvall för att skydda trafiken på Järnvägsgatan liksom fastigheten i kvarteret Garvaren. Aktuell information läggs löpande in på kommunens hemsida www.arvika.se. BILAGA När Glafsfjorden stiger och det är risk för översvämning, får vi många frågor om detta. Här redovisar vi några av dessa frågor med svar. Varför kan inte dammägarna uppströms Glafsfjorden reglera flödet i vattensystemet bättre? Kraftbolagen som äger dammarna har att följa olika vattendomar som styr de enskilda dammarnas reglering. Detta innebär bland annat att vatten måste tappas vid vissa fyllnadsgrader för att inte riskera dammbrott som kan orsaka katastrofer. Det är heller inte miljömässigt försvarbart eller rimligt att dammägarna alltid ska ha tomma regleringsmagasin för att kunna magasinera vatten vid risk för översvämning. Magasinen är ju till för att kunna lagra vatten under vår och höst för att sedan producera energi. Dessutom räcker inte storleken på magasinen till för att lagra nog mycket vatten som kommer vid långvariga nederbördssituationer. Beräkningar visar att mängden vatten som flödade under hösten år 2000 var 15 gånger större än den totala magasineringskapaciteten. Magasinering i befintliga kraftverksdammar är inte lösningen. Hur sker regleringen av Glafsfjordens vattennivå normalt? Regleringen av vattenståndet i Glafsfjorden sker via Sjöfartsverkets dämme (”fördämning”) vid Strömbron i centrala Säffle. Dämmet öppnas och stängs enligt reglerna i den vattendom som styr verksamheten. När höga flöden uppträder i Glafsfjorden samråder Arvika kommun och Sjöfartsverket så att en framförhållning kan ske. Sedan den 21 oktober 2006 har dämmet stått helt öppet. Varför öppnas inte slussportarna i Säffle helt i ett tidigt skede? Att öppna slussportarna i Säffle, helt och hållet, för att öka vattenutsläppet är inte tillåtet enligt den vattendom som reglerar Sjöfartsverkets verksamhet i Säffle. Orsaken är att det finns risk för erosion och ras i anslutning till slussen om ett stort flöde släpps genom slussportarna. Slussportarna kan härmed inte öppnas helt förrän det är påkallat från Räddningstjänstsynpunkt och då nyttan av en öppning bedöms överstiga skadan av de ras som riskeras nedströms. Denna bedömning görs av Räddningstjänsten i samråd med Länsstyrelsen. Under hösten 2006 öppnades slussportarna helt den 2 december. Vilken effekt ger öppningen av slussportarna i Säffle? Öppning av slussportarna har i första hand effekt på vattennivån i Harefjorden och för Byälven genom Säffle. För denna sträcka beräknas en öppning sänka vattennivån med några decimeter. För Glafsfjorden har en öppning endast begränsad effekt. Beräkningar visar att öppningen av slussportarna under översvämningen år 2000 sänkte vattennivån i Glafsfjorden med ca 1 dm. Vilken påverkan har Vänerns vattennivå på möjligheten att släppa ut vatten via Säffle? I de flesta fall har inte Vänerns vattennivå någon påverkan alls på avbördningen från Byälven. Det är en nivåskillnad på ca en halv meter mellan dämmet i Säffle och Vänern, dessutom är Vänern så stor att det tar väldigt lång tid för sjön att stiga och då hinner vattnet i Byälven rinna ut. Under översvämningen år 2000 hade Vänerns nivå ingen påverkan på avbördningen från Byälven. Vad görs för att öka möjligheten att släppa ut vatten via Säffle? Arvika och Säffle kommuner har tillsammans med Länsstyrelsen och flera olika experter, sedan år 2000, genomfört ett antal utredningar och beräkningar av möjligheterna att öka flödet i Byälven via Säffle. Resultatet av dessa beräkningar är entydiga och visar att det krävs orealistiskt stora, såväl kostnadsmässiga som miljömässiga, ingrepp i älven för att öka flödet i erforderlig omfattning. Vi har ändå identifierat vissa åtgärder som kan förbättra situationen och som är ekonomiskt och miljömässigt försvarbara. Dessa åtgärder innebär ombyggnad av dämmet i Säffle, slussen i Säffle, ändrad vattendom och vass- och vegetationsröjning längs Byälven. Åtgärderna beräknas kunna sänka vattennivåerna vid högflödessituationer som år 2000 med några dm för Glafsfjorden och en dryg halvmeter för Harefjorden/Säffle. Arvika och Säffle kommuner har tillsammans med Länsstyrelsen begärt att Sjöfartsverket, medverkar till att dessa åtgärder genomförs. Det faktum att det inte går att öka flödet i älven i tillräcklig omfattning, har resulterat i att Arvika kommun parallellt med Byälvenprojektet arbetar för att skapa ett separat översvämningsskydd för Arvika stad genom invallning av Kyrkviken. Hur påverkas Byälvens vattensystem av den pågående klimatförändringen? De flesta experter är eniga om att det pågår en uppvärmning av vår planet. Detta innebär, för västra Sverige, mildare vintrar, mer nederbörd och större flöden. Vi drar slutsatsen att det blir mer vanligt med höga vattenstånd och översvämningssituationer, än det varit tidigare. Av denna anledning anser vi att det är än viktigare att arbeta fokuserat för att vidtaga åtgärder som motverkar och mildrar effekter från översvämningar. Information om mätvärden, nivåer, flöden: projekteringsingenjör Kurt Nilsson, KommunTeknik, tfn 070-667 19 54.