El producerad av vindkraftverk och solpaneler är en återvändsgränd.

Det viktigaste kravet på elproduktionen är att säkerställa att vi i Sverige har tillgång till stabil och trygg elförsörjning. Det begränsade fallet är under vintern när det är högtryck vilket leder till låga temperaturer och elbehovet ökar. Med högt elbehov ställs det höga krav på balans i elnätet och en stabil elproduktion.

Med utbyggnad av sol- och vindkraft ställs än högre krav på att balansen i elnätet kan bibehållas.
Ju mer sol- och vindkraft vi etablerar desto större behov av reglerkraft för att balansera när vinden mojnar och solen går ner i horisonten. Ett känt faktum är också att vind och sol kan variera kraftigt över tid. Vattenkraften är den bästa reglerkraften vi har i Sverige. Den är fossilfri och kan snabbt anpassas till behoven. Idag förlitar vi oss på framför allt att vatten- och kärnkraft kan upprätthålla en balans i elnätet. Vid extrema vintrar drar man även igång reservkraft i t.ex. kraftverket i Karlshamn som bränner fossil olja.

Slutsatsen kan inte bli annat än denna: Ju mer el från sol- och vindkraft vi trycker in i elnätet desto mer vattenkraft och kärnkraft behöver vi. Kärnkraft för baskraft och vattenkraft för bas och reglerkraft. Då vi i Sverige bestämt att vi inte skall bygga ut fler älvar, och fossilbaserad el är uteslutet, återstår endast ett alternativ, kärnkraft.

Med exempel/data från väderstatistik kan man visa hur situationen var under andra halvan av februari 2018 då ett kraftfullt högtryck låg över Europa, se Fig. 1.

Fig. 1. Väderkarta över Europa. ¹

Där kan man se att ett stabilt högtryck under vintern resulterar i låga temperaturer i hela Europa vilket innebär att varje land måste säkerställa sin egen elproduktion. Det innebär bl.a. för Sverige att vi inte kan förlita oss på att importera el från andra länder utan vi måste själva producera den el som vi behöver. Dessutom så är den dyra importerade elen ofta producerad med fossila bränslen.

Om man studerar hur elproduktionen såg ut i Sverige under februari 2018 så framkommer följande: I Stockholm varierade temperaturen mellan -5 till -13 grader den 6 februari.²Fig 2. Visar hur elproduktionen såg utᶟ:

• Vindkraften producerar ca 10 % av installerad kapacitet.
• Vattenkraften utnyttjas så mycket att vattenmagasinen riskerar att tömmas. Pga detta går det inte att producera mer el från vattenkraft för att kompensera/reglera den låga och instabila elproduktion från vind och sol om vi inte har kärnkraft.

Fig. 2. Elproduktion i Sverige 6 feb 2018 kl. 12.00.

För övrigt producerar vindkraftverken i Sverige förhållandevis lite el, ett medelvärde för 12 månaders elproduktion med vindkraft visar att medelvärdet på vindel av 23 % av maximal kapacitet (installerad kapacitet)⁴– ett mycket lågt värde, plus det faktum att vindelen inte produceras när elen behövs som mest utan när väderförhållanden är gynnsamma.

Man kan tycka vad man vill om kärnkraften men det finns en verklighet och den är att det är bara vattenkraft och kärnkraft som kan trygga svensk elförsörjning. Politikerna borde ta sitt ansvar och se till att vi kan trygga vår framtida elproduktion genom att se till att inga ytterligare kärnkraftverk läggs ner (Ringhals 1 och 2) – det vore förödande för Sverige.

Peter Rudling och Fredrik van den Broek,
A.N.T. International.

¹ http://surfobs.climate.copernicus.eu/stateoftheclimate/february2018.php

²https://www.accuweather.com/en/se/stockholm/314929/month/314929?monyr=2/01/2018

ᶟhttps://premium.electricitymap.org

⁴Bruno Lajoie. tmrow.com