Blogginlägg -

Vad är reporäntan och varför är den bra att ha koll på?

Reporäntan är Sveriges Riksbanks styrränta och är den ränta som Riksbanken tar för att låna ut pengar till de svenska bankerna. Reporäntan har en direkt påverkan på marknadsräntorna i Sverige och är Riksbankens verktyg för att kunna styra inflationen och Sveriges ekonomi i en viss riktning.

Hur bestäms reporäntan?

En av Riksbankens huvuduppgifter är att upprätthålla en låg och stabil inflation. Målsättningen är att inflationen ska ligga stadigt på 2% varje år mätt med KPIF (konsumentprisindex med fast ränta). Detta kan man styra delvis med hjälp av reporäntan genom att höja den, sänka den eller låta den förbli oförändrad. När man bestämmer förändringen i reporäntan utgår man främst från prognoser om inflationsutvecklingen och analyser av konjunktursituationen i Sverige och i övriga världen. Effekterna av en förändring i reporäntan är långsiktig och det är därför mer relevant att analysera framtida prognoser än dagens inflationsnivåer.

Det är bra att ha koll på förändringarna i reporäntan då det påverkar både samhällsekonomin och dig som privatperson. När reporäntan sänks lånar bankerna pengar billigare och därmed sänks bolåneräntan och även räntor på andra lån mot privatpersoner. Svenskarna får då mer pengar och viljan att konsumera och investera ökar. Tvärtom blir det när Riksbanken väljer att höja reporäntan. Då får vi mindre pengar att röra oss med, vi konsumerar mindre och investeringsviljan sjunker. På så sätt minskar trycket på efterfrågan på marknaden och man kan då hålla inflationen låg.

Reporäntans historia

I juli 1994 ersatte reporäntan marginalräntan som Riksbanken tidigare använde som verktyg för att kontrollera inflationen. Den högsta noteringen av reporäntan gjordes mellan juli 1995 och januari 1996 på 8,91%. Då fick man som privatperson betala omkring 10% i rörlig ränta för ett bolån.

Finanskrisen mellan 2008 och 2009 medförde att världens riksbanker tvingades att sänka sina styrräntor. Den svenska riksbanken gjorde den största sänkningen av reporäntan sedan den infördes i december 2008, då sänktes den med hela 1,75% och landade på 2%. Den kraftiga sänkningen av räntan var för att minska fallet i produktion och sysselsättning samt för att klara inflationsmålet på 2%.

Nästa stora förändring skedde i oktober 2014 då den lägsta reporäntan i historien noterades, 0,0%. Syftet var att öka efterfrågan i ekonomin och öka inflationen. Sverige var inte ensam om att föra denna expansiva penningpolitik utan många centralbanker runt om i världen agerade på liknande sätt då inflationen i världsekonomin var låg till följd av bland annat en svag efterfrågan. I februari 2015 införde Riksbanken för första gången någonsin en negativ reporänta på -0,10%. I praktiken betyder det att sparande medför utgifter och lånande medför inkomster. I Sverige har dock aldrig banker infört minusränta på svenska konsumenters bankkonton. Syftet med minusränta är att stimulera ekonomin genom att få människor att köpa och investera mer.

Som lägst har reporäntan legat på -0,50%, mellan februari 2016 till oktober 2018 men har sedan gradvist höjts igen till dagens räntesats på 0,0%. Direktionen för Riksbanken har prognostiserat att räntan kommer att börja höjas igen under andra halvåret 2024.

Den aktuella reporäntan och prognoser för kommande års reporänta hittar du på Riksbankens hemsida.

Relaterade länkar

Ämnen

  • Ekonomi, finans

Kategorier

  • bostad
  • lån
  • sparande
  • bank
  • ekonomi
  • budget

Kontakter

Christoffer Long

Presskontakt VD / Medgrundare
Media Content Panel
pexels-photo-5200120.jpeg
Licens:
Medieanvändning
Ladda ner

Relaterat innehåll

Tipsen för dig som funderar på att köpa bostad i en orolig marknad

Starten på det nya året har skakat om hela världen - kriget i Ukraina, den ökade spänningen globalt, stigande räntor, börsoro, ökade elpriser och ett osäkert pandemiläge. Hur kommer detta att påverka bostadsåret i Sverige där priserna den senaste tiden har stigit mark?

Sverige är landet med störst andel "ljusgröna" fonder i EU

I mars 2021 infördes EU-krav om att fondförvaltarna ska informera och redovisa sitt hållbarhetsarbete. I Sverige kunde nästan 8 av 10 fonder klassas som "ljusgröna" vilket betyder att de främjar miljörelaterade eller sociala egenskaper. EU-statistiken visar nu att Sverige har störst utbud av ljusgröna fonder i Europa.

Skapa hållbara vanor för din ekonomi

Brukar du skjuta upp saker som du vet att du borde göra? När du sedan slutför den uppgiften upptäcker du att det faktiskt gick ganska snabbt och du funderar på varför du skjutit upp det så länge? Här är fem smarta vanor som alla vet att de borde göra, som inte tar särskilt lång tid att skapa, men som många ändå gärna undviker.

Vad är en indexfond?

En indexfond är en fond som följer ett specifikt index. För att förstå vad en indexfond är och vad som är viktigt att tänka på när man ska investera i en indexfond är det viktigt att börja med att förstå vad ett index är och hur det beräknas.