Upplevelser i Kappadokien (8)

Silket lär ha nått Europa först år 555 e.Kr. då två munkar sägs ha förärat den östromerske kejsaren Justinianus silkesmaskägg, som de i hemlighet fört med sig från Indien i sina ihåliga vandringsstavar. Enligt uppslagsboken blev silkesodlingen snart en av det östromerska rikets viktigaste näringsgrenar. Särskilt i Grekland intog sidenindustrin en framstående ställning. Där odlade man maskarna på det från Kina införda vita mullbärsträdet vars blad utvecklas tidigare och är smakligare för maskarna än det ifrån Persien härstammande svarta mullbärsträdet (Morus nigra).

Så småningom exporterades siden från Kina till gamla världens furstar och kungliga hov. Längs sidenvägarna mot söder och väster drog kamelkaravaner genom länderna med den dyrbara lasten; de farofyllda resorna tog mellan sex och åtta år. De långa handelsvägarna slutade i Syriens hamnstäder, där sidenet lastades om på båtar till grekiska och romerska furstehov. Då det romerska riket stod på höjden av sin makt var Kinas export av siden som störst. Men varken kejsaren i Rom eller Ali Baba och hans rövare kunde ana hur sidenet blev till. Man trodde på den tiden att silke växte på ett träd.

Det finns olika slag av silke från olika slags silkesfjärilar. Det vanligaste silket är det odlade mullbärssilket som kommer från mullbärsspinnaren, bombyx mori och är av hävd det förnämsta och det starkaste, mjukaste och mest glänsande silket med de längsta fibrerna.

Silkesmasken har god aptit och äter mullbärslöv både dag och natt. Därför växer den också fort. När färgen på dess huvud mörknar är det dags att ömsa skinn och efter att ha bytt skinn fyra gånger får den en mer gulaktig färg och skinnet blir mindre. Då höjer larven sitt huvud, vaggar fram och åter och börjar utsöndra ett sekret från två körtlar på undersidan av huvudet. I solstrålarnas riktning spinner den två fina elastiska trådar, som den lägger i åttaformade kurvor runt kroppen. På så sätt bildar den en äggformad kokong av silke. Därinne upplöses larven till en homogen massa, vari ett mikroskopiskt litet embryo till en färdig fjäril vilar.

Om larven alltså tillåts att äta sig ur sin kokong på naturlig väg, blir trådarna för korta och därmed värdelösa. För att förhindra detta slängs kokongerna i kokande vatten, vilket dödar larven men också gör det lättare att nysta upp kokongen. Det sägs att en enda silkesfiber är mellan tre och fyra kilometer lång och starkare än ståltråd. En en kilometer lång silkesfiber, som är 0,015 mm i diameter, väger två till fyra gram och kan bära etthundrafemtio gram. Silkesfibern är glatt. Därför är siden smutsavvisande och lättvättat - och faller mjukt.

Ett litet knippe på fem till sju trådar snos ihop till ett fint garn som kallas råsilke. Råsilket tvättar man sedan rent från det limämne som hållit ihop kokongen. Därefter spinner och väver man silket. Det tyg som framställs på detta sätt blir till ett skimrande och starkt siden.

Av silke väver man även mattor, men mattindustrin har avtagit i Turkiet. Jämförelsevis har de handknutna mattorna blivit alltför dyra för att kunna konkurrera med den persiska mattillverkningen. Att knyta mattor är och har alltid varit ett rent kvinnoyrke. Hela dagen lång sitter kvinnorna utan ryggstöd på golvet och knyter sina knutar. Framför sig har de komplicerade mönster som tarvar noggranna beräkningar.  Somliga mattor tar det åratal att knyta. Jag undrar hur länge en kvinnokropp kan orka med detta obetalbara konsthantverk?

Resan till och genom Kappadokien tog en veckas tid och var mycket givande. Så synd att de turkiska handelsmännen inte förstår värdet av att erbjuda sina varor till fasta priser. Som europé är det svårt att begripa varför man ska behöva inlåta sig på oändliga diskussioner om en varas pris. Egentligen vet man varken före eller efter köpet, om man har gjort en god affär eller inte. Naturligtvis har varje vara sitt pris, men varför krångla till det?

Dokumentärromanen handlar om kvinnors osynliga arbete och levnadsvillkor och utspelar sig i Sverige tiden 1880 -1960

"Kvinnokamp under 100 år

Under de sista hundra åren har mänskligheten drabbats av två världskrig, migration, kolonisation, svält, statarsystem och spanska sjukan. De manliga hjältarna är omskrivna, men de kämpande kvinnorna och deras insatser är osynliga.

Men efter regn kommer sol. Freden, uppbyggnaden av folkhemmet, rätten till utbildning och sjukvård för alla och den ekonomiska utvecklingen har lett till positiva förändringar i vår närmaste omvärld. 

Mina förmödrar, de som kämpade för kvinnors människovärde, har bidragit till senare generations välstånd. För att hedra dem, skildrar Lilian Montmarderas livsvillkor och kamp för ett jämställt liv. Ur ett kvinnligt perspektiv ser historien med mannen som norm annorlunda ut. 

ARRANGÖR

ABF Stockholm"

Recensioner av mina dokumentärromaner finns på hemsidan: http://home.swipnet.se/Alerta

Alla böcker, även "För inte så länge sedan",  finns nu tillgängliga i din bokhandel, på Bokrondellen, Adlibris, Bokus, Bokia. 

De flesta finns även inspelade att ladda ned som e-bok eller mp3 på ditt närmaste bibliotek.

Välkommen  också att lyssna  till Ulrika Kärnborgs intervju om Maria Magdalena Mathsdotter i programmet "En bok - en författare"  i Kunskapskanalen 

http://www.ur.se/Produkter/174398-En-bok-en-forfattare-Maria-Magdalena-Mathsdotter?product_type=programtv&q=samer

1. Maria Magdalena Mathsdotter
2. Kolonisterna på hjortronmyrarna
3. Kärlek, vänskap och rock n’roll
4. Liebe Freundschaft und Rock n’roll
5. Min vän från Metaponto
6. Mein Freund aus Metaponto
7. Dimma över Albysjön
8. TRILOGIN OM:
9. Hedersmannen 
10. Födda i våldets tecken
11. Solnedgången kan ingen ta ifrån mig