Rapport: Beräkningsmodellen i Agrosfär

Klimatberäkningsverktyget Agrosfär bygger på en beräkningsmodell som finns beskriven i en rapport. Här kan du läsa en summering och även ladda ner rapporten.

Jordbrukssektorn i Sverige behöver minska utsläppen av växthusgaser och bidra till klimatmålet om nettonollutsläpp till 2045. Målet för minskning av växthusgasutsläppen för jordbrukets utsläpp är inte kvantifierat, men det svenska klimatpolitiska ramverket säger att 'den svenska livsmedelsproduktionen ska öka så mycket som möjligt med så liten klimatpåverkan som möjligt' och flera nyckelaktörer inom livsmedels- och jordbrukssektorn har tagit fram färdplaner eller branschspecifika mål för att minska utsläppen av växthusgaser från sektorn. Följaktligen ökar kraven på transparent redovisning och rapportering av växthusgaser inom jordbrukssektorn, både på nationell och internationell nivå.

Syftet med verktyget Agrosfär är att skapa en automatiserad, datadriven klimatberäkning som kan användas inom svenskt lantbruk för att beräkna växthusgasutsläpp på produkt- och gårdsnivå. Den automatiserade datainsamlingen sparar tid, ökar noggrannheten i beräkningarna och förenklar uppdateringar av verktyget över tid för att hålla ligga i linje med de senaste klimatrapporteringsmetoderna. Det ska vara möjligt att kontinuerligt göra uppföljningar av nyckeltal och mäta förbättringar från vidtagna klimatåtgärder.

En arbetsgrupp bestående av svenska experter på livscykelanalys inom jordbruket har tagit fram beräkningsmodellen för verktyget, dvs har satt systemgränser, valt metoder, emissionsberäkningar och emissionsfaktorer. Ett tekniskt team har utvecklat algoritmerna, ett digitalt gränssnitt och integrerat verktyget till befintliga jordbruksdatabaser som tillhandahåller gårdsspecifik information om grödor, djurproduktionsdata, markegenskaper, och inköpta varor etc. Verktyget och användargränssnittet har utvecklats baserat på input och feedback från referenslantbrukare genom prototyper, test och djupintervjuer.

Prioriterade riktlinjer som beräkningsmodellen utgår ifrån är Product Environmental Footprint Category Rules (PEFCR), International Dairy Federation (IDF) tillvägagångssätt för koldioxidavtryck för mejerisektorn och FAO Livestock Environmental Assessment and Performance Guidelines (FAO LEAP). Där standarder har avvikit eller där antaganden har krävts har arbetsgruppen gjort expertbedömningar om vilken metod/riktlinje som ska följas eller vilka antaganden som ska göras för att passa svenska förhållanden.

En första version av verktyget, en så kallad minimal viable product (MVP) har tagits fram under våren 2022 och kommer att vidareutvecklas över tid. MVP:n innehåller en nöt- och växtmodul och kan beräkna koldioxidavtryck från grödor, mjölk och nötkött. Framtida utvecklingsmöjligheter för verktyget och beräkningsmodellen är bland annat att möjliggöra klimatberäkningar på gårdsnivå, utveckla moduler för fler djurslag, fördjupa integrationen mellan växt- och nötmodulerna, utöka antalet datakällor för automatisk datainsamling, utveckla en kolinlagringsmodul och justeringar för att säkerställa framtida anpassningar till viktiga klimatrapporteringsstandarder. Rapporten som beskriver beräkningsmodellen kommer att uppdateras när verktyget utvecklas och nya versioner av verktyget släpps.