Ny rapport: Att mäta biologisk mångfald

Förväntningarna på lantbruket att kunna mäta sin påverkan på naturen och den biologiska mångfalden ökar. I en ny förstudie har Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och Agronod undersökt hur biologisk mångfald kan mätas i odlingslandskapet.

Lantbruket har både ett ansvar och ett arbete att göra när det gäller förlusten av biologisk mångfald. Enligt FN:s expertpanel IPBES står vi inför både en klimatkris och en mångfaldskris. Över en miljon av jordens arter hotas av utrotning enligt deras senaste rapport. Samtidigt kan biologisk mångfald bygga motståndskraft på gården och vara ett viktigt verktyg för lantbruket, för bättre anpassning till ett varmare och mer ostadigt klimat.

Agronod är plattformen för säker och enkel delning av lantbruksdata. Agrosfär är verktyget som med hjälp av data från Agronod-plattformen gör det enkelt att beräkna och rapportera klimatpåverkan, både för gården som helhet och för specifika produktionsgrenar. I en förstudie har Agronod tillsammans med en forskargrupp från SLU undersökt möjligheterna att mäta biologisk mångfald.

– Med den här förstudien tar vi nästa steg i att utveckla Agrosfär till ett omfattande beräkningsverktyg för hela gårdens hållbarhetsprestanda. Hållbart lantbruk handlar både om att minska påverkan på klimatet, stärka den biologiska mångfalden och bygga motståndskraftiga gårdar som klarar av morgondagens utmaningar, säger Vera Söderberg, projektledare för teamet som utvecklar Agrosfärs beräkningsmodell.

Förstudiens mål var att undersöka möjligheterna att inkludera beräkning av biologisk mångfald i odlingslandskapet i verktyget Agrosfär. Ambitionen är att Agrosfär ska kunna inkludera fler hållbarhetsaspekter och bli en branschstandard för hur en gårds hållbarhetsprestanda kan mätas.

– Vi utvecklar ett verktyg som hela branschen kan luta sig mot när det gäller en gårds hållbarhetsprestanda, säger Vera Söderberg.

Flera syften med förstudien

Rapporten är en sammanfattning av det omfattande undersökningsarbete som forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har genomfört under 2023.

– Det har funnits flera syften med förstudien, bland annat att kunna väga samman och jämföra olika miljöeffekter, att ge ett kvitto på att miljöåtgärder får effekt och synliggöra betydelsen av biologisk mångfald i odlingslandskapet, säger Anders Glimskär, forskare på Institutionen för ekologi vid SLU, som har lett forskargruppen.

Förstudien innehåller bland annat:

• En genomgång av 16 olika internationella metoder för att mäta värdet av biologisk mångfald.
• Faktorer som påverkar biologisk mångfald i åkerlandskap i Sverige. Egenskaper i landskapet och skötselmetoder som påverkar naturen runtom och på gården.
• Faktorer och åtgärder som påverkar värdet av biologisk mångfald på enskilda gårdar.
• Praktiskt exempel på hur en beräkning kan gå till.

– Utmaningen ligger i att balansera mängden data som behöver samlas in mot att verktyget ska ge en tillräckligt god kvalitet på resultatet. Här behöver fortfarande en del beslut fattas, i det fortsatta arbetet. Detta för att hitta en balans mellan lantbrukarens arbete och rätt kvalitet på slutresultatet, säger Guillermo Aguilera Nuñez, forskare och miljöanalysspecialist på Institutionen för ekologi hos SLU.

Tester och förankring i nästa steg

Agronod kommer att gå vidare och titta närmare på möjliga sätt att införa beräkningar i Agrosfär, samt genomföra tester med lantbrukare och branschaktörer. Ambitionen är att den modell för biologisk mångfald som tas fram, ska ha en bred förankring i branschen. Detta för att undvika dubbelarbete och en ökad rapporteringsbörda för lantbrukaren.
Fakta Agrosfär: