BIM spelar en central roll när Ostlänken projekteras

Trafikverket arbetar just nu med projekteringen av Ostlänken i Mellansverige. Med hjälp av BIM och en objektorienterad informationsmodell växer ett arbetssätt fram som är en naturlig del i projektkommunikationen.

Ostlänken är ett infrastrukturprojekt där en dubbelspårig höghastighetsjärnväg ska förena Järna och Linköping. Under Trafikverkets ledning byggs 15 mil järnväg, cirka 20 kilometer i tunnlar och man anlägger 200 broar. Om två år beräknas bygget starta och elva år senare, 2028 beräknas projektet vara slutfört.

För närvarande är man i en planeringsfas och en av uppgifterna är att skapa ett enhetligt sätt att hantera informationen i det omfattande projektet. Målet är att få en samstämmighet i flödena, inte minst i kontakten med konsulter och leverantörer.

Testar på en del av sträckan

I planeringsfasen har man kommit längst med delsträckan Södertälje-Trosa. Just nu arbetar man med att ta fram systemhandlingen, där det bland annat bestäms vad som ska ingå i modellen.

– Våra konsulter ÅF/Tyrens har skapat en testkilometer på en del av sin järnvägssträcka, berättar Jitka Hotovcova som är Trafikverkets BIM-specialist i Projekt Ostlänken.

Tanken med testkilometern är att inbjuda till en diskussion över teknikområdesgränserna för att fatta beslut om viktiga uppgifter. Det handlar bland annat om vilken detaljnivå som ska råda, samt om olika egenskaper och attribut. Målet är också att konsulterna kan testa sina programvaror för att se hur deras arbete svarar mot våra krav. Kort sagt måste konsulterna uppfylla de krav som verket ställer.

Efter att diskussionerna var klara bestämdes vilken detaljnivå i ämnesområdesmodellerna som ska gälla, vilket är ett viktigt beslut eftersom nivåerna kan variera efter teknikområde.

– För anläggningsprojektering domineras marknaden av två stora CAD-plattformar, Autodesk AutoCAD och Bentley MicroStation. De flesta programvaror och applikationer på marknaden bygger på eller är kompatibla med dessa plattformar. Leverantörerna har också egna format kopplade till sina plattformar, DWG-filer för AutoCAD och DGN-filer för MicroStation. Dessa format anses vara verktygsneutrala därav ska anläggningsmodeller levereras i ett av dessa format.

Med objekten i fokus

BIM inom Projekt Ostlänken är en process för att generera nyttja och förvalta information om anläggningen under dess livscykel. Nu fördjupar man processen genom att väva in en betydelsefull beståndsdel.

– Projekt Ostlänken följer Trafikverkets krav på objektorienterad informationsmodell. Informationen i objekten är en central källa för olika tillämpningar som till exempel ritningar, mängder, utsättningsdata, maskinstyrning och liknande information. Objekten kan lagras i databasen eller i modellfilen eller i en kombination av dem.

Objekt kan representera fysiska objekt, som byggdelar, stolpar och beläggning, eller abstrakta objekt, däribland utrymmen, kostnader, etappindelning och förvaltningsbehov, liksom relationen mellan dem. Objekten bär på specifik information och tillför modellen ytterligare sätt att använda data för att besvara olika frågor.

Kodningen har en mycket viktig funktion i BIM-arbetet. Med hjälp av kodningen kan information överföras till objekten i modellen. Därmed lagras informationen i modellen och den blir intelligent. Vid objektorienterad projektering ställs strikta krav på kodning, objektattribut och namnsättning av CAD-lager. Projekt Ostlänken tillämpar Trafikverkets anpassning av standarden SB11 CAD-lager. Standarden gäller för hela projekteringen, vilket är unikt, och då inkluderar man också de järnvägstekniska installationerna där koderna inte är kompletta i dagsläget.

– Projektörerna tar fram förslag på nya koder under projekteringen. Vi granskar förslagen och godkänner om de svarar mot vår struktur.

Jitkas uppgift som BIM-specialist för Projekt Ostlänken är att bevaka arbetet, att ta fram BIM-dokumentationen och se till att Trafikverkets krav följs i alla delar av projekteringen.

Utvecklar BIM med mer kunskap

Den objektorienterade informationsmodellen markerar också en utgångspunkt för hur man ska arbeta med BIM inom Trafikverket. Man följer utvecklingen internt men också i vad som händer i branschen. Sannolikt leder det till en högre kunskapsnivå. Dataflöden från konsulter blir säkrare och modellen berikas med relevant information. Den planeringsfas man är inne i ger också möjligheter att hitta nya sätt att arbeta med BIM under en aktuell projektering. Projekt Ostlänken genererar nya erfarenheter som breddar kompetensen.

Text: Love Janson