Allvarligt omvärldsläge och vikten av säkerhetsskydd

Säkerhetspolisens lägesbild för 2024–2025, som släpptes den 11 mars, samt Musts årsöversikt 2025, skildrar ett allvarligt omvärldsläge och en risk för ytterligare försämring. Båda rapporterna framhåller att Ryssland är det största hotet mot Sverige. Landets ökade aggressivitet, särskilt genom hybrida åtgärder, gör situationen i Europa och Sverige mer instabil.

Rysslands underrättelsetjänster riktar sina aktiviteter alltmer mot väst, och Säkerhetspolisen varnar för rekrytering av ”förbrukningsagenter” som utför våldsdåd eller sabotage. Must understryker att Ryssland kan omdisponera sina resurser om kriget i Ukraina avtar, vilket skulle påverka säkerhetsläget i vår region.

”Musts bedömning är att vi behöver förbereda oss på att leva med ett riskbenäget och aggressivt Ryssland under lång tid framöver.” – Henrik Garmer, Ställföreträdande chefen Must

Samtidigt framhålls Kina och Iran som allvarliga underrättelsehot. Kina söker stärka sitt inflytande och inhämta information, medan Iran genomfört våldshandlingar på svensk mark mot israeliska intressen och hot mot grupper som anses vara hotfulla.

Säkerhetspolisen ser även ett ökat terrorhot, där både extremhöger och våldsbejakande islamism utgör en pågående risk. Dessutom identifieras nya aktörer, ofta påverkade av omvärldens konflikter, som potentiella terrorhot.

Säkerhetspolisen varnar även för hot där främmande makt ligger bakom handlingarna, vilket skulle kunna leda till konflikter som utspelar sig på svensk mark.

Tillsyn och behov av utbildning i säkerhetsskydd

I ljuset av det förändrade omvärldsläget framhåller Säkerhetspolisen ett ökat behov av säkerhetsskydd inom svenska verksamheter. Trots förbättringar de senaste åren visar tillsynen att det fortfarande finns stora brister.

Verksamhetsutövare har ofta svårt att identifiera sina skyddsvärden och sårbarheter, och det saknas åtgärder för att hantera dessa risker. Informationssäkerhet är också ett område där brister finns, som att inte korrekt säkerhetsskyddsklassificera uppgifter eller identifiera viktiga informationssystem.

Säkerhetspolisen konstaterar att det finns ett mörkertal när det gäller anmälningar av säkerhetshotande händelser. Detta kan bero på att verksamhetsutövare saknar tillräcklig kompetens att identifiera eller rapportera hot.

Det finns en generell brist på kunskap inom säkerhetsskydd, vilket påverkar hela säkerhetsarbetet. Det är också svårt att hitta rätt kompetens inom området, något som kommer att bli ännu viktigare med den tekniska utvecklingen och förändringarna i omvärlden.

Ett konkret exempel på behovet av utbildning är Sveriges inträde i Nato, vilket innebär att fler verksamheter kommer att hantera säkerhetsskyddsklassificerade Natouppgifter. Detta kräver utbildning i gällande regelverk för att säkerställa korrekt hantering av känslig information och skydda nationella säkerhetsintressen.

Säkerhetspolisen betonar att okunskap är en av de största riskfaktorerna för brister i säkerhetsskyddet, vilket i förlängningen kan äventyra Sveriges totalförsvar.

”Alla behöver prioritera säkerhetsskyddet för att vi ska kunna bygga motståndskraft.” – Charlotte von Essen, Säkerhetspolischef

Investeringar i utbildning och säkerhetsskydd är en långsiktig investering för att skydda verksamheters skyddsvärden och stärka landets säkerhet. Rätt kompetens är avgörande för att säkerställa att Sveriges kritiska funktioner inte utsätts för risker, och för att förhindra att sårbarheter utnyttjas av antagonister.

Faktaruta: Säkerhetsskydd

Vad är säkerhetsskydd?

Säkerhetsskydd handlar om att skydda information och verksamheter som är av betydelse för Sveriges säkerhet mot spioneri, sabotage, terroristbrott och vissa andra hot.

Reglering:

Säkerhetsskydd regleras i Säkerhetsskyddslagen (2018:585) och Säkerhetsskyddsförordningen (2021:955).

Tre huvudområden inom säkerhetsskydd:

1. Informationssäkerhet – Ska förebygga att säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter obehörligen röjs, ändras, görs otillgängliga eller förstörs. Informationssäkerhet ska också förebygga annan skadlig inverkan på uppgifter och informationssystem som gäller säkerhetskänslig verksamhet.
2. Fysisk säkerhet – Ska skydda mot att obehöriga får tillträde till platser där säkerhetskänslig verksamhet bedrivs och mot skadlig inverkan på säkerhetskänslig verksamhet.
3. Personalsäkerhet – Ska förebygga att personer som inte är pålitliga från säkerhetssynpunkt deltar i en verksamhet där de kan få tillgång till känsliga uppgifter sant att säkerställa att de personer som deltar i säkerhetskänslig verksamhet har tillräcklig kunskap om säkerhetsskydd.

Vem omfattas av säkerhetsskydd?

Myndigheter, kommuner och företag som hanterar känslig verksamhet med betydelse för Sveriges säkerhet, inklusive privata aktörer som utför uppdrag åt staten.

Säkerhetsskyddslagen (2018:585) gäller för den som till någon del bedriver verksamhet av betydelse för Sveriges säkerhet eller som omfattas av ett för Sverige förpliktigande internationellt åtagande om säkerhetsskydd (säkerhetskänslig verksamhet). Vad som är verksamhet av betydelse för Sveriges säkerhet definieras dock inte närmare i lagen. För att en verksamhet ska betraktas som säkerhetskänslig ska det emellertid finnas ett orsakssamband mellan en antagonistisk handling och den skada för Sveriges säkerhet som angreppet kan innebära. Denna bedömning behöver ha sin grund i fakta eller underbyggda antaganden.

Säkerhetsskyddsavtal

Om en privat aktör hanterar skyddsvärd verksamhet krävs ofta ett säkerhetsskyddsavtal, där aktören förbinder sig att följa säkerhetsskyddslagen.

Säkerhetsskyddsavtal syftar till att säkerställa säkerhetsskyddet vid en offentlig upphandling, ingående av avtal eller vid samarbete/samverkan. Säkerhetsskyddsavtalet utgör också en grund för att besluta om vilka anställningar och annat deltagande hos motparten som ska placeras i säkerhetsklass.

Tillsynsmyndigheter

Säkerhetspolisen (Säpo), Försvarsmakten och andra myndigheter ansvarar för tillsyn och vägledning kring säkerhetsskydd.

Säkerhetspolisen är tillsammans med Försvarsmakten samordningsmyndigheter för tillsyn och samråd. Utöver dessa är ytterligare elva myndigheter tillsynsmyndigheter för i säkerhetsskyddsförordningen 2021:955 angivna tillsynsområden.

Viktigt att veta

• Säkerhetsskyddsanalyser ska genomföras vid behov, dock minst vartannat år.
• Anställda som hanterar eller har tillgång till skyddsvärda uppgifter/handlingar eller anläggningar, objekt, system och egendom, ska säkerhetsprövas och kan även bli föremål för registerkontroll och särskild personutredning.
• Otillåten hantering av skyddsvärd information kan vara brottsligt. Tror vi ska stryka denna. Det ÄR brottsligt att hantera skyddsvärd information om man inte är behörig.

Syfte

1. Att skydda information och verksamheter som är av betydelse för Sveriges säkerhet mot spioneri, sabotage, terroristbrott och vissa andra hot.

I år håller vi på 2Secure utbildningen säkerhetsskyddschef på flera platser i landet

Nästa kurstillfälle 2025:

Lund 17-18 september + 24-25 september – middag den 24 september
Göteborg 15-16 oktober + 29-30 oktober – middag den 29 oktober